På jakt efter stadens läkande kraft

Två studenter arbetar med en modell

Allt större andel av jordens befolkning bor i städer. Städer som kanske var hållbara när de skapades men som med nutida livsstil inte alls är det.

Framtiden och den stora omställning som behövs ställer krav på de stadsdelar och städer vi skapar idag, men också på att minska befintliga stadsmiljöers negativa påverkan.

– Vi behöver planera, bygga och bygga om kreativt för framtidens behov. Förtätning är ofta önskvärt men det måste också gynna en god livsstil. Till exempel, hur kan gröna ytor ökas på innovativa sätt i en tätare stad? Att öka stadens läkningsförmåga och kanske komma till en punkt där staden bidrar positivt till jordklotets läkning är min mission, säger Giles Thomson, forskare inom strategisk hållbar utveckling.

I praktiken kräver hållbar utveckling en djupgående och övergripande samverkan mellan forskningsområden och samhällsfunktioner.

Det är inte lätt och det strider mot stora delar av den befintliga planeringsprocessen. Abdellah Abarkan, professor i fysisk planering, lyfter behovet av tydligare verktyg och fler goda exempel på praktisk tillämpning för att förändra planeringsprocessen.

Peter Schlyter, även han professor i fysisk planering, tillägger att stadens hållbarhet inte kan särskiljas från den omgivande landsbygden, istället behöver banden stärkas.

– Det ömsesidiga beroendet mellan stad och landsbygd är en positiv utmaning att utveckla och på BTH finns mixen av kompetenser för att hantera komplexiteten.

All hållbar omställning landar någon gång i fysisk planering och det är på BTH som Sveriges planeringsarkitekter utbildas.

Alla forskningsartiklar

14 maj 2020