MT1544 Materiallära

Programkurs, 6 Högskolepoäng, Grundnivå, vårterminen 2022

Denna kurs är del av program och går inte att söka till.

Att ha goda kunskaper om konstruktionsmaterial är avgörande för en effektiv produktutvecklingsprocess. Kursen ska ge kunskap och förståelse för våra vanligaste konstruktionsmaterial samt vilka mekanismer som styr materialens egenskaper. Studenten ska få en god inblick i hur materialegenskaper bestäms experimentellt med olika provningsmetoder och hur materialet reagerar på omgivande miljö samt laster. Efter avslutad kurs ska studenten ha utvecklat sin förmåga att för konstruktioner välja lämpliga material utifrån laster och användningsförhållande och under processen ta hänsyn till tillverkningsmetoder och återvinning/avyttring.

Fakta

  • Undervisningsform: Campus, dagtid, deltid 50%
  • Period: 2022 vecka 03 till 2022 vecka 12
  • Nivå: G1F
  • Anmälan: Denna kurs är del av program och går inte att söka till.
  • Språk: Undervisningen ges i huvudsak på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.
  • Ort: Karlskrona
  • Huvudområde: Maskinteknik
  • Kursplan: Ladda ner
  • Välkomstbrev: Denna kurs är en del av ett program och saknar välkomstbrev.
  • Förkunskapskrav: För tillträde till kursen ska 3 hp från kursen Hållfasthetslära grundkurs vara avklarad.

Innehåll

Det övergripande innehållet är:
  • Introduktion till material.
  • Val av material till en specifik konstruktion.
  • Materialstandard.
  • Inre struktur hos material.
  • Lösningar och fasdiagram.
  • Härdning.
  • Legeringar.
  • Värmebehandling
  • Materialprovning.
  • Stål och dess legeringar.
  • Lättmetaller.
  • Polymerer.
  • Korrosion.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
  • visa förståelse för den historiska bakgrund till dagens moderna material.
  • redogöra för hur material organiseras i grupper samt hur metalliska konstruktionsmaterial klassificeras enligt svensk standard.
  • på ett översiktligt sätt kunna förklara ett materials uppbyggnad samt hur uppbyggnaden påverkar materialets mekaniska egenskaper.
  • utförligt kunna förklara materialtekniska begrepp så som elasticitet, plasticitet, duktilitet, brottseghet, densitet, hårdhet och utmattningsgräns.
  • översiktligt kunna beskriva ett antal olika materialprovningsmetoder så som dragprov, slagprov, hårdhetsprov samt utmattningsprov.
  • översiktligt förklara samt exemplifiera korrosiva processer och hur man skyddar material mot korrosion.
  • kunna kategorisera, utifrån användningsområden, vanligt förekommande stålsorter samt visa förståelse för deras egenskaper.
  • redogöra för lättmetallers egenskaper, användningsområden och dess fördelar/begräsningar som konstruktionsmaterial.
  • översiktligt kunna beskriva hur polymerer är uppbyggda och hur dessa grupperas.
  • redogöra för plasters egenskaper, användningsområden och dess fördelar/begränsningar som konstruktionsmaterial.
  • utförligt kunna förklara och särskilja härdningsmetoderna: lösningshärdning, utskiljningshärdning, deformationshärdning och korngränshärdning.
  • kunna förklara och exemplifiera hur värme påverkar olika material.
  • översiktligt redogöra för hur val av material påverkar tillverkningsprocessen och vice versa.
  • visa grundläggande förståelse för materialens kretslopp.

Färdighet och förmåga
  • kunna sammanställa en kravspecifikation på materialet för en given konstruktion. Kravspecifikationen ska beakta storlek och typ av last, omgivande miljö, ekonomiska begränsningar, tillverkningsvolym, återvinningsbarhet, estetiska önskemål samt andra parametrar som är avgörande för konstruktionen. Utifrån kravspecifikationen ska studenten kunna välja ett eller flera lämpliga material.
  • kunna tolka och använda sig av fasdiagram och avsvalningsdiagram.
  • kunna utföra enklare kemiska beräkningar på korrosion samt föreslå metoder för att förhindra korrosion.
  • kunna planera, utföra, utvärdera samt dokumentera laborationer. Laborationerna kan t.ex. vara dragprov, mätning av hårdhet och slagseghet, analys av mikrostruktur, korrosion samt värmebehandling.
  • kunna hantera, analyser samt presentera mätdata på ett utförligt sätt.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • reflektera över varför ett visst material används i en produkt.
  • reflektera över hur vår produktion och användning av material påverkat/påverkar vårt nuvarande och framtida samhälle.
  • visa insikt om att val av material är ytterst viktigt i produktutvecklingsprocessen.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Leijon, Willy (red.), Karlebo Materiallära, 15:e utgåvan, Liber. ISBN: 978-91-47-10005-7
Björk, Karl, Formler och tabeller för mekanisk konstruktion www.bjorksforlag.se

Kurslitteratur och övriga läromedel

Leijon, Willy (red.), Karlebo Materiallära, 15:e utgåvan, Liber. ISBN: 978-91-47-10005-7
Björk, Karl, Formler och tabeller för mekanisk konstruktion www.bjorksforlag.se

Lärande och undervisning

Kursen ges i form av föreläsningar, övningar, laborationer samt inlämningsuppgifter. Kursen har ett stort fokus på laborationer. Inlämningsuppgifter och laborationerna görs i grupp. Ingen praktik ingår i planerade lärtillfällen. BTH strävar efter tät kontakt med näringslivet vid utveckling av kurser och program.

Lärare

I genomsnitt bör en student räkna med att studera 160 timmar för att nå lärandemålen.
I denna tid ingår alla olika förekommande lärandeaktiviteter (föreläsningar, självstudier, examination m. m.).
Tidsuppskattningen baseras på att ett akademiskt år omfattar 60 högskolepoäng (motsvarar 60 ECTS credits),
som svarar mot en total studietid på ca 1 600 timmar. Den faktiska studietiden varierar individuellt.

Bedömning

Examinationsmoment för kursen
Kod Benämning Högskolepoäng Betyg
1905 Salstentamen 3 A-F
1915 Laborationer 2 G-U
1925 Inlämningsuppgifter 1 G-U

Betyg

Kursen bedöms med betygen A Utmärkt, B Mycket bra, C Bra, D Tillfredsställande, E Tillräckligt, FX Otillräckligt, komplettering krävs, F Underkänd.

Tentamina

Du kan läsa mer om tentamen i Studentportalen och där anmäler du dig till de flesta tentamina.


Det kan finnas andra planerade examinationstillfällen. Information om dem finns i lärplattformen Canvas eller på annan plats som kursansvarig hänvisar till.

Kursutvärdering

Kursansvarig ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former påverkar kursens utformning och utveckling.