MT1505 Materiallära

Programkurs, 6 Högskolepoäng, Grundnivå, vårterminen 2021

Denna kurs är del av program och går inte att söka till.

Att ha goda kunskaper om konstruktionsmaterial är avgörande för en effektiv produktutvecklingsprocess. Kursen ska ge kunskap och förståelse för våra vanligaste konstruktionsmaterial samt vilka mekanismer som styr materialens egenskaper. Studenten ska få en god inblick i hur materialegenskaper bestäms experimentellt med olika provningsmetoder och hur materialet reagerar på omgivande miljö samt laster.
Efter avslutad kurs ska studenten ha utvecklat sin förmåga att för konstruktioner välja lämpliga material utifrån laster och användningsförhållande och under processen ta hänsyn till tillverkningsmetoder och återvinning/avyttring.

Fakta

  • Undervisningsform: Campus, dagtid, deltid 50%
  • Period: 2021 vecka 03 till 2021 vecka 12
  • Nivå: G1F
  • Anmälan: Denna kurs är del av program och går inte att söka till.
  • Språk: Undervisningen ges på svenska.
  • Ort: Karlskrona
  • Huvudområde: Maskinteknik
  • Kursplan: Ladda ner
  • Välkomstbrev: Denna kurs är en del av ett program och saknar välkomstbrev.
  • Förkunskapskrav: För tillträde till kursen ska 3 hp från kursen Hållfasthetslära grundkurs vara avklarad.

Innehåll

Kursen innehåller bland annat:
• Introduktion till material.
• Val av material till en specifik konstruktion.
• Materialstandard.
• Inre struktur hos material.
• Kristalldefekter.
• Lösningar och fasdiagram.
• Härdning.
• Legeringar.
• Värmebehandling.
• Materialprovning.
• Stål och dess legeringar.
• Lättmetaller med tyngdpunkt på aluminium.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomförd kurs skall studenten:
• visa förståelse för den historiska bakgrund till dagens moderna material.
• redogöra för hur material organiseras i grupper samt hur metalliska konstruktionsmaterial klassificeras enligt svensk standard.
• på ett översiktligt sätt kunna förklara ett materials uppbyggnad samt hur uppbyggnaden påverkar materialets mekaniska egenskaper.
• utförligt kunna förklara materialtekniska begrepp så som elasticitet, plasticitet, duktilitet, brottseghet, densitet, hårdhet och utmattningsgräns.
• översiktligt kunna beskriva ett antal olika materialprovningsmetoder så som dragprov, slagprov, hårdhetsprov samt utmattningsprov.
• översiktligt förklara samt exemplifiera korrosiva processer och hur man skyddar material mot korrosion.
• kunna kategorisera, utifrån användningsområden, vanligt förekommande stålsorter samt visa förståelse för deras egenskaper.
• redogöra för lättmetallers egenskaper, användningsområden och dess fördelar/begräsningar som konstruktionsmaterial.
• översiktligt kunna beskriva hur polymerer är uppbyggda och hur dessa grupperas.
• redogöra för plasters egenskaper, användningsområden och dess fördelar/begränsningar som konstruktionsmaterial.
• utförligt kunna förklara och särskilja härdningsmetoderna: lösningshärdning, utskiljningshärdning, deformationshärdning och korngränshärdning.
• kunna förklara och exemplifiera hur värme påverkar olika material.
• översiktligt redogöra för hur val av material påverkar tillverkningsprocessen och vice versa.
• visa grundläggande förståelse för materialens kretslopp.
Färdigheter och förmåga
Efter genomförd kurs skall studenten:

• kunna sammanställa en kravspecifikation på materialet för en given konstruktion. Kravspecifikationen ska beakta storlek och typ av last, omgivande miljö, ekonomiska begränsningar, tillverkningsvolym, återvinningsbarhet, estetiska önskemål samt andra parametrar som är avgörande för konstruktionen. Utifrån kravspecifikationen ska studenten kunna välja ett eller flera lämpliga material.
• kunna tolka och använda sig av fasdiagram och avsvalningsdiagram.
• kunna utföra enklare kemiska beräkningar på korrosion samt föreslå metoder för att förhindra korrosion.
• kunna planera, utföra, utvärdera samt dokumentera laborationer. Laborationerna kan t.ex. vara dragprov, mätning av hårdhet och slagseghet, analys av mikrostruktur, korrosion samt värmebehandling.
• kunna hantera, analyser samt presentera mätdata på ett utförligt sätt.
• i projektform kunna lösa och muntligt presentera: Alternativ 1: en konstruktionsuppgift med hållfasthetstekniska beräkningar och val av material. Alternativ 2: ett fördjupande arbete som berör Material kopplat till ekonomi och/eller materialets kretslopp.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomförd kurs skall studenten:

• reflektera över varför ett visst material används i en produkt.
• reflektera över hur vår produktion och användning av material påverkat/påverkar vårt nuvarande och framtida samhälle.
• visa insikt om att val av material är ytterst viktigt i produktutvecklingsprocessen.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Kurslitteratur
Leijon, Willy (red.), Karlebo Materiallära, 15:e utgåvan, Liber. ISBN: 978-91-47-10005-7
Björk, Karl, Formler och tabeller för mekanisk konstruktion www.bjorksforlag.se
Referenslitteratur
xx
Övriga lärresurser
Material från institutionen.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Kurslitteratur
Leijon, Willy (red.), Karlebo Materiallära, 15:e utgåvan, Liber. ISBN: 978-91-47-10005-7
Björk, Karl, Formler och tabeller för mekanisk konstruktion www.bjorksforlag.se
Referenslitteratur
xx
Övriga lärresurser
Material från institutionen.

Lärande och undervisning

Kursen ges i form av föreläsningar, övningar, laborationer samt ett projektarbete. Kursen har ett stort fokus på laborationer. Projektarbetet samt laborationerna görs i grupp. Kursen ges på svenska dock kan ev. gästföreläsare vara engelskspråkiga.

Arbetslivsanknytning

Ingen praktik ingår i planerade lärtillfällen. BTH strävar efter tät kontakt med näringslivet vid utveckling av kurser och program.

Lärare

Examinator
  1. Madeleine Hermann
Kursansvarig
  1. Madeleine Hermann

Tidsåtgång

I genomsnitt bör en student räkna med att studera 160 timmar för att nå lärandemålen.
I denna tid ingår alla olika förekommande lärandeaktiviteter (föreläsningar, självstudier, examination m. m.).
Tidsuppskattningen baseras på att ett akademiskt år omfattar 60 högskolepoäng (motsvarar 60 ECTS credits),
som svarar mot en total studietid på ca 1 600 timmar. Den faktiska studietiden varierar individuellt.

Bedömning

Examinationsmoment för kursen
Kod Benämning Högskolepoäng Betyg
1805 Salstentamen 3 A-F
1815 Laborationer 2 G-U
1825 Projektuppgift 1 G-U

Betyg

Kursen bedöms med betygen A Utmärkt, B Mycket bra, C Bra, D Tillfredsställande, E Tillräckligt, FX Otillräckligt, komplettering krävs, F Underkänd.

Kommande tentamenstillfällen

Inga kommande centralt samordnade tentamenstillfällen hittades för denna kurs.

För att få delta vid ett centralt samordnat tentamenstillfälle måste du ha anmält dig i Studentportalen senast 15 dagar innan tentamensdagen.


Lokal och tidpunkt publiceras ca 5 dagar innan tentamensdagen.


Det kan finnas andra planerade examinationstillfällen. Information om de finns i It's Learning eller på annan plats som kursansvarig hänvisar till.

Kursutvärdering

Kursansvarig ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former påverkar kursens utformning och utveckling.