MT2557 Knowledge Enabled Engineering

Programkurs, 7,5 Högskolepoäng, Avancerad nivå, höstterminen 2024

Denna kurs är del av program och går inte att söka till.

Produkttjänsteutveckling och utveckling av komplexa produkter och system ställer nya krav på teknisk kunskapshantering, där ett tvärfunktionellt synsätt på utvecklingsarbetet är viktigt.
Syftet med kursen är att ge deltagarna insikt och förståelse för aktiviteter där funktionerna i nuvarande kunskapshanteringssystem kommer till korta när komplexiteten ökar. Studenterna kommer få kunskaper om metoder och verktyg för teknisk kunskapshantering och utvecklingsarbete i tvärfunktionella team.

Fakta

  • Undervisningsform: Campus, dagtid, deltid 50%
  • Period: 2024 vecka 45 till 2025 vecka 03
  • Nivå: A1N
  • Anmälan: Denna kurs är del av program och går inte att söka till.
  • Språk: Undervisningen ges på engelska.
  • Ort: Karlskrona
  • Huvudområde: Maskinteknik
  • Kursplan: Ladda ner
  • Välkomstbrev: Denna kurs är en del av ett program och saknar välkomstbrev.
  • Förkunskapskrav: För tillträde till kursen krävs 180 avklarade högskolepoäng varav 80 hp ska vara från ett civilingenjörsprogram i maskinteknik eller industriell ekonomi inkluderande avklarad kurs Datorstöd för Ingenjörsarbete, 6 hp.

Innehåll

Numera arbetar ingenjo¨rsteam på ett parallellt sätt när de utvecklar komplexa produkt-/tja¨nste-kombinationer: designaktiviteter överlappar och informationsutbyte mellan funktioner (t.ex. om hur en produkt används, underhålls, avfärdas eller återvinns) blir alltmer vanlig och bilateral. I detta sammanhang måste kunskapshanteringssystem införas för att nyttja information och kunskap som inte tidigare har varit tillgänglig i traditionella produktuvecklingssammanhang, med syftet att möjliggöra bättre beslutfattande, förbättra kvaliteten på designprocessens utfall och minska ledtiden.

Syftet med kursen är att ge deltagarna insikt och förståelse för metoder och tekniker för kunskapsintensiva system som används för att utveckla komplexa produkt-/tjänste-kombinationer. Knowledge Enabled Engineering (KEE) är en samlingsterm för metoder och tekniker för kunskapsintensiva system (Knowledge Engineering - KE) som specifikt tillgodoser behoven hos de som arbetar med produktinnovation och design. KEE expanderar KE - som är ett väletablerat forskningsområde i datavetenskap - och omfamnar det bredare perspektivet av hur kunskapsbaserade system ska integreras och används i moderna innovationsprocesser för att stödja (dvs ''enable'') ingenjörens beslutsfattande.

Kursen har en stark koppling till forskning och studenterna kommer få kunskaper om metoder och verktyg för teknisk kunskapshantering och utvecklingsarbete i tvärfunktionella team, dvs. om:

• Modeller för företagssamarbete.
• Samverkande metoder.
• Beslutsstödsystem.
• Kunskapshanteringsteori.
• Kunskapsbaserade system.
• Design Rationale och Issue-Based Systems.
• Enterprise Modeling.
• Metoder och verktyg för simulering av industriella processer.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
  • kunna beskriva och diskutera olika typer av kunskapsmetoder och verktyg, baserat på relevans för beslutsfattande i design;
  • kunna granska användningen av metoder och verktyg för tekniskt kunskapsstöd i innovationsprocessen;
  • kunna definiera krav för kunskapshanteringssystem för ingenjörer.

Färdighet och förmåga
  • kunna analysera behovet av kunskapsstöd i olika designsituationer;
  • kunna beskriva modeller för teknisk kunskapshantering i organisationen;
  • kunna tillämpa metoder och verktyg för att fånga kunskap om produkter och tekniker (t.ex. Knowledge Based Engineering);
  • kunna tillämpa metoder och verktyg för att fånga kunskaper om processer (t.ex. IDEF och Business Process Modeling Notation);
  • kunna tillämpa metoder och verktyg för att fånga design rationale och argumentationer (t.ex. IBIS och Design Rationale Editor);
  • kunna använda simuleringsmetoder och verktyg i relevanta designepisoder;
  • kunna analysera behovet av kunskaper om ingenjörsteam i olika konstruktionssituationer;
  • kunna generera idéer om hur man hanterar de identifierade behoven;
  • kunna definiera krav för kunskapshanteringssystem för ingenjörer;
  • kunna planera och utföra ett team-baserat designprojekt;
  • kunna - muntligt och skriftligt - presentera och diskutera resultat och slutsatser - i dialog med andra studenter.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • kunna bedöma och diskutera metoder och tillvägagångssätt för tekniskt kunskapsstöd, i relation till industriell State-of-the-practice och akademisk State-of-the-art;
  • kunna utvärdera, bedöma och demonstrera projektets fördelar i relation till framgångskriterier - som bestäms i behovsanalysen - för ett KEE-projekt.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Kurslitteratur:
Kursen bygger på teori- och arbetsmaterial (vetenskapliga artiklar och industricase) som benämns som en 'workbook' och som delas ut till studenter under kursens gång.

Referenslitteratur:
Prasad, B. (1996). Concurrent Engineering Fundamentals, Vol.1, Prentice Hall, Upper Suddle River, NJ, 478p.
Davenport, T.H. and Prusak, L. (1998). Working Knowledge: How Organisations Manage What They Know, Harvard Business Press, Boston.
Nonaka, I. and H. Takeuchi.1995. The Knowledge-Creating Company: How Japanese Companies Create the Dynamics of Innovation. Oxford University, New York.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Kurslitteratur:
Kursen bygger på teori- och arbetsmaterial (vetenskapliga artiklar och industricase) som benämns som en 'workbook' och som delas ut till studenter under kursens gång.

Referenslitteratur:
Prasad, B. (1996). Concurrent Engineering Fundamentals, Vol.1, Prentice Hall, Upper Suddle River, NJ, 478p.
Davenport, T.H. and Prusak, L. (1998). Working Knowledge: How Organisations Manage What They Know, Harvard Business Press, Boston.
Nonaka, I. and H. Takeuchi.1995. The Knowledge-Creating Company: How Japanese Companies Create the Dynamics of Innovation. Oxford University, New York.

Lärande och undervisning

Föreläsningar kommer att ge djup i ämnet: här får deltagarna lära sig om begrepp och teorier som är relevanta för förvärv, utveckling och spridning av kunskap inom ingenjörsteam. Därutöver kommer individuella övningar och gruppövningar hållas, där studenterna ges möjlighet att aktivt utföra, analysera och presentera sitt arbete under handledning.

Kursprojektet (Projektuppgift) genomförs i små grupper och i samarbete med utvalda företagspartners. Kursprojektet sträcker sig över kursens hela studietid och utmanar studenterna att reflektera över implementering av teoretiska kunskaper och färdigheter i "verkliga" utvecklingsprojekt. Erfarenheter från projektarbetet delas under presentationer i klassrummet, medan peer-utvärdering och gruppcoaching (feed forward) används för att stimulera kritisk reflektion kring processen och resultaten. Kursprojektets resultat rapporteras i en skriftlig rapport, som utgör grunden för betygsättning. Utvärderingen kommer att inkludera respektive projekts resultat, process och presentation.

Individuella självreflektioner (Inlämningsuppgift) syftar till att ytterligare stimulera studenterna att lära sig metoder och verktyg för teknisk kunskapshantering. Dessa uppgifter fokuserar både teori och praktiska tillämpningar. De kräver att studenterna reflekterar och utarbetar de viktigaste egenskaperna för tekniskt kunskapsstöd, samt definierar kravlistan på en kunskapsbaserad datortillämpning, som kommer att ligga till grund för prototyper som verifieras med lärarna. Ingen praktik ingår i planerade lärtillfällen. BTH strävar efter tät kontakt med näringslivet vid utveckling av kurser och program.

Bedömning

Examinationsmoment för kursen
Kod Benämning Högskolepoäng Betyg
1810 Inlämningsuppgift 5 A-F
1820 Projektuppgift 2.5 A-F

Betyg

Kursen bedöms med betygen A Utmärkt, B Mycket bra, C Bra, D Tillfredsställande, E Tillräckligt, FX Otillräckligt, komplettering krävs, F Underkänd.

Tentamina

Du kan läsa mer om tentamen i Studentportalen och där anmäler du dig till de flesta tentamina.


Det kan finnas andra planerade examinationstillfällen. Information om dem finns i lärplattformen Canvas eller på annan plats som kursansvarig hänvisar till.

Kursutvärdering

Kursansvarig ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former påverkar kursens utformning och utveckling.