PA1450 Programvaruutveckling

Programkurs, 6 Högskolepoäng, Grundnivå, vårterminen 2022

Denna kurs är del av program och går inte att söka till.

Kursens syfte är att ge studenten grundläggande kunskap om hur utveckling av stora programvarusystem sker. Syftet är även att ge studenten sådan kunskap om utvecklingsprocessen, kravhantering, testning, arkitekturdesign, projektplanering och projektuppföljning, att han/hon kan delta i planeringen av ett mindre projekt. Kursen syftar till teoretisk kunskapsinhämtning och praktisk tillämpning.

Fakta

  • Undervisningsform: Campus, dagtid, deltid 50%
  • Period: 2022 vecka 03 till 2022 vecka 22
  • Nivå: G1F
  • Anmälan: Denna kurs är del av program och går inte att söka till.
  • Språk: Undervisningen ges i huvudsak på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.
  • Ort: Karlskrona
  • Huvudområde: Programvaruteknik
  • Kursplan: Ladda ner
  • Välkomstbrev: Denna kurs är en del av ett program och saknar välkomstbrev.
  • Förkunskapskrav: Avklarad kurs i programmering i en omfattning av minst 6 högskolepoäng.

Innehåll

Kursen introducerar systemutvecklingsmetoder och deras bakgrund, tillämpning och utveckling över tid. Dessutom hanteras etiska aspekter utifrån perspektivet programvaruintensiv produktutveckling. I kursern ingår följande moment:
• Studera vedertagna utvecklingsmetoder med syfte att förstå deras förutsättningar och resultat.
• Studera huvudfaserna i programutveckling och dess koppling till utvecklingsmodeller.
• Utifrån givna förutsättningar föreslå och argumentera för användandet av olika utvecklingsmodeller för att nå önskat resultat.
• Teoretiskt planera och följa upp utvecklingsprojekt, samt skapa tillhörande dokumentation.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomförd kurs ska studenten:
• kunna redogöra för olika utvecklingsmetoder inom programvarutveckling, samt förklara deras styrkor respektive svagheter
• kunna redogöra för de huvudfaserna i programvaruintensiv produktutveckling och hur de förhåller sig till varandra
• kunna ge exempel på hur utvecklingsmetodiken påverkar produkten, utvecklingsorganisation och användarna
• kunna redogöra för hur olika aktiviteter inom projekt påverkar kostnaden för projektet, produkt, organisationen och kunder/användarna
Färdighet och förmåga
Efter genomförd kurs ska studenten:
• kunna i praktiken planera och följa upp ett utvecklingsprojekt i enlighet med vald utvecklingsmetodik
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomförd kurs ska studenten:
• kunna, utifrån ett projektledningsperspektiv med adekvat terminologi, argumentera för- och nackdelar med olika utvecklingsmetoder för ett givet projekt
• kunna presentera och argumentera för etiska ställningstaganden rörande aktuella trender och produkter i samhället.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Software Engineering, Global edition, Ian
Sommerville, ISBN-13: 9781292096131, 2015, Pearson
Education, 10:e edition eller senare.
Referenslitteratur:
SWEBOK,
https://www.computer.org/web/swebok/v3
R.E. Fairley, Managing and Leading Software
Projects, Wiley-IEEE Computer Society Press, 2009.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Software Engineering, Global edition, Ian
Sommerville, ISBN-13: 9781292096131, 2015, Pearson
Education, 10:e edition eller senare.
Referenslitteratur:
SWEBOK,
https://www.computer.org/web/swebok/v3
R.E. Fairley, Managing and Leading Software
Projects, Wiley-IEEE Computer Society Press, 2009.

Lärande och undervisning

Kursen bygger på föreläsningar, seminarier, förberedda debatter och gruppuppgifter. Studenterna förväntas både studera enskilt och i grupp där litteraturstudier, informationssökning och förberedande arbete inför seminarier och debatter förekommer. Både individuella och gruppuppgifter förekommer inom kursen. Det primära undervisningsspråket är svenska, men seminarier, föreläsningar, material och rapporter kan förekomma på engelska. Ingen praktik ingår i planerade lärtillfällen. BTH strävar efter tät kontakt med näringslivet vid utveckling av kurser och program.

Lärare

I genomsnitt bör en student räkna med att studera 160 timmar för att nå lärandemålen.
I denna tid ingår alla olika förekommande lärandeaktiviteter (föreläsningar, självstudier, examination m. m.).
Tidsuppskattningen baseras på att ett akademiskt år omfattar 60 högskolepoäng (motsvarar 60 ECTS credits),
som svarar mot en total studietid på ca 1 600 timmar. Den faktiska studietiden varierar individuellt.

Bedömning

Examinationsmoment för kursen
Kod Benämning Högskolepoäng Betyg
1805 Rapport 1.5 A-F
1815 Projektplan 2.5 G-U
1825 Salstentamen 2 A-F

Betyg

Kursen bedöms med betygen A Utmärkt, B Mycket bra, C Bra, D Tillfredsställande, E Tillräckligt, FX Otillräckligt, komplettering krävs, F Underkänd.

Tentamina

Du kan läsa mer om tentamen i Studentportalen och där anmäler du dig till de flesta tentamina.


Det kan finnas andra planerade examinationstillfällen. Information om dem finns i lärplattformen Canvas eller på annan plats som kursansvarig hänvisar till.

Kursutvärdering

Kursansvarig ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former påverkar kursens utformning och utveckling.