BTH-professor om ingenjörskompetensens betydelse för Sverige

Martin Andersson, professor vid BTH, talade nyligen om ingenjörskompetensens betydelse för Sverige. Det skedde då Sveriges Ingenjörers högsta beslutande organ, Ingenjörsfullmäktige, sammanträdde i november.

Martin Andersson är professor i industriell ekonomi och hans tal handlade om ingenjörskompetensens betydelse i det industriella ekosystemet och fokuserade på vad stora ingenjörstunga företag betyder för näringslivsdynamiken i Sverige.

– Ofta framkommer argument om att stora ingenjörstunga industriföretag minskar i betydelse och att näringspolitiken i ökande utsträckning bör inriktas på småbolag i andra branscher, exempelvis tjänstebranscher, menar Martin Andersson.

Hans budskap var att stora ingenjörstunga företag spelar en väsentlig roll i näringslivsdynamiken, och pekade på tre skäl till detta:

• De är plantskolor för nya entreprenörer i tekniktunga branscher. Flera av dagens tillväxtföretag är i grunden avknoppningar från stora ingenjörstunga industriföretag.
• De är inkubatorer för erfaren kunskapsintensiv arbetskraft och bidrar till att säkerställa tillgång till arbetskraft med erfarenhet från modern och internationell FoU-verksamhet, försäljning och produktion. Man kan säga ett de är ”universitet” för ingenjörskompetens. Tillgång till denna typ av arbetskraft är ofta väsentlig för mindre bolag som ska skala upp sin verksamhet.
• Stora etablerade företag och nya teknikbolag har komplementära roller i innovationskedjan. Stora ingenjörstunga företag är dels viktiga grogrunder för nya teknikbolag, dels en betydelsefull del av ekosystemet för att skala upp nya innovationer.

Martin Andersson forskar i näringslivsdynamik och tillväxtens och innovationernas geografi. Särskilt viktigt i hans forskning är samspelet mellan de stora etablerade företagen och de små nya företagen. Martin utkom nyligen med skriften ”Vad betyder stora kunskaps-och teknikintensiva företag för Sverige?” Martin är även verksam vid Institutet för näringslivsforskning.