Deras innovativa modeller säkrar el och mat

Hur kan vi säkra Sveriges mat och el i en tid av klimatförändringar, osäker elförsörjning och växande efterfrågan? Med fokus på innovation, affärsmodeller och samhällsnytta tar forskare vid BTH fram kunskap som gör lantbruket mer hållbart och självförsörjande – både som matproducent och elproducent.

I en tid av energikris, klimatförändringar och global osäkerhet blir frågor om självförsörjning allt viktigare. Vid BTH finns forskarna Emil Numminen och Henrik Sällberg som studerar hur teknik och innovation kan bidra till ett mer resilient samhälle – men med ett tydligt fokus på hur lösningarna faktiskt fungerar i praktiken.

Från köttproduktion till klimatmål
Ett av projekten fokuserar på köttproduktion – men inte genom att utveckla nya maskiner, utan att titta på produktionsprocesserna. Forskarna studerar om förändringar i produktionsprocesserna leder till förändrad acceptans, eller med andra ord ifall kunderna är villiga att betala för varorna om de produceras på annat sätt. De studerar även hur energianvändningen kan minskas i de steg som sällan syns utåt: frysning och tining.

–Att frysa och tina är något som slukar väldiga mängder el så kan man effektivisera processerna, öka produktiviteten och samtidigt göra det på ett hållbart sätt så ger det stora vinster, säger Emil Numminen.

–Vi studerar förändringar i livsmedelsproduktionen – om den påverkar betalningsviljan för produkten och, i så fall, hur, menar Henrik Sällberg.

Här handlar det om smarta systemförändringar som gör industrin mer hållbar – inte genom teknik för teknikens skull, utan genom effektivisering som kan skalas upp och ge resultat. Även små justeringar i livsmedelskedjan kan ge stora klimatvinster, utan att påverka slutprodukten.

Och livsmedelsindustrin är positiv – vilket stimulerar forskarna att fortsätta med sin forskning inom processinnovation.

Gården som framtidens elproducent
Ett annat projekt som de arbetar med tar sikte på hur svenska lantbruk kan bli en del av lösningen på elförsörjningsfrågan. Här handlar det inte bara om teknik, utan också om att tänka nytt kring lantbrukets roll i samhället. Genom att kombinera energilagring med flexibla affärsstrategier skapas möjligheter att använda elen när den behövs som mest.

–Vi undersöker vad som krävs för att lantbrukare ska kunna producera och sälja el, och vilka hinder som står i vägen. Om en gård kan leverera både livsmedel och el är det en vinst för klimatet, för bonden – och för Sverige, säger forskarna.

Faktaruta:
Båda projekten görs inom forskningsområdet industriell ekonomi och management vid BTH, där fokus ligger på hur teknik samspelar med affärsmodeller och samhällsutveckling. Här stannar forskningen inte vid vad som är tekniskt möjligt – utan går vidare och undersöker hur lösningar faktiskt kan bli verklighet. Det handlar om forskning som bidrar till förändring, inte bara ny kunskap.