”Som forskare är man den eviga studenten”

Utanför BTH:s fönster yr snön. Det har snöat i flera dagar nu, och mer snö lär vara på väg. Diego Navarro säger, med ett litet leende: – Jag älskar det här vädret. Jag har förstått att det inte är så populärt, men för mig är det ganska exotiskt.

Diego är doktorand på BTH, och ingenjör inom multimedia [multimedia engineer]. Vägen till högskolan här i Blekinge blev annorlunda än för många andra studenter.

– Jag pluggade något helt annat där hemma. Men så hittade jag en bok som jag slukade. Det var den bästa bok jag någonsin läst.

”Där hemma”, det är Colombia i Sydamerika. Boken visade sig vara skriven av Veronica Sundstedt, som numera är prefekt vid institutionen för kreativa teknologier på BTH och docent i datavetenskap. Boken som han hittat var ”Gazing at Games – An Introduction to Eye Tracking Control”.

Diego Navarro, som då inte visste mer om Sverige än ABBA och Volvo, bestämde sig för att resa till Sverige och plugga. Han kom till Sverige 2011 och läste sin master vid BTH.

Nu arbetar han tillsammans med Veronica och ägnar sig åt att forska om interaktivitet mellan människa och dator, och virtuell verklighet. Ett av hans huvudspår är artificiell intelligens. Det är ett område som många oroar sig för. Men vid frågan om det egentligen finns någon anledning till oro, skrattar han till. Det gör han ofta.

– AI i sig är inte farligt. Den återskapar bara mänsklig aktivitet. Det man kan fundera på är människorna bakom, och till vad man använder algoritmerna för AI.

Han visar sitt labb på BTH. Två skärmar står intill varandra. Den ena är en så kallad eye-tracker, en skärm som genom infrarött ljus spårar ens ögonrörelser. Den andra är en mer traditionell datorskärm.

Han tar också fram en EEG- mätare ur en låda, en slags hållare med elektroder på, vilken ska placeras på huvudet. Den korrekta termen för EEG-mätaren är ”neural actuator”. Om skärmen och mätaren används tillsammans, kan de mäta olika typer av hjärnaktivitet vid synimpulser.

Detta öppnar en värld av möjligheter. Förmågorna kan användas i spelvärlden för att styra ett sikte utan hjälp av kontroller. Men det kan också användas mer nyttoinriktat, för att underlätta för personer som av någon anledning inte kan använda traditionell teknik som mus och tangentbord. Man kan med dess hjälp forska på hur människor reagerar på visuella intryck. Man kan exempelvis mäta läsbeteenden, eller andra reaktioner. Tillämpningsområdena är outtömliga.

Diego Navarro menar, att han har hamnat på helt rätt plats i livet.

– Det finns många riktigt bra saker med att vara forskare. För det första har man tillgång till det allra senaste inom tekniken. Man får dela sina idéer med väldigt intressanta människor både nationellt och internationellt. Man blir hela tiden stimulerad och belönad med nya frågor. Man får vara den eviga studenten, och det är nog en av de bästa sakerna med det här.

Han tror att interaktion mellan dator och människa, datorns förmåga att läsa av människans fysiologiska reaktioner i olika sammanhang, bara kommer att bli större.

– Tänk efter, säger han. Du har en dator i fickan, mobiltelefonen, som redan vet så mycket om dig. Om du har en dålig dag, och har en mobiltelefon som avläser dina känslor, och kan ge dig tips på vem du kan ringa och prata med, så är det något bra. Teknologin hjälper oss människor att komma mer i kontakt med varandra, inte mindre. Så man ska inte oroa sig, menar han.

 

9 mars 2018