FAQ till rapporten "Ny kärnkraft..."
Vi är tacksamma för det stora genomslag rapporten "Ny kärnkraft eller effektivisering och ny förnybar energi för ett kostnadseffektivt svenskt elsystem?" har fått. Den skrevs av docent Henrik Ny och projektledaren Martin Prieto Beaulieu från SustainTrans-gruppen vid institutionen för strategisk hållbar utveckling vid Blekinge Tekniska Högskola.
Vi är också tacksamma för kommentarer som har kommit in. Även sådana som bygger på missförstånd eftersom de gett oss tillfälle att göra ytterligare förtydliganden. Nedan följer en sammanställning av inkomna kommentarer.
Hur har ni räknat kring effektiviseringen? Menar ni att ingen effektivisering kan ske av elanvändningen när man bygger kärnkraft?
Detta är en översiktlig jämförande analys mellan scenarier som fokuserar på ny kärnkraft och scenarier som fokuserar på effektivisering och ny förnybar energi. Vi valde att enbart ha med effektivisering i ett av förnybartscenarierna trots att det redan pågår en stark tillväxt av förnybar energi i verkligheten, med tillhörande innovativ teknikutveckling, som påvisar effektiviseringsmöjligheterna. Effektivisering vore naturligtvis också möjlig i ett kärnkraftsscenario men det hade inte lett till en lägre minsta kostnadsskillnad mot förnybartscenarierna än de ca 400 miljarder som vi kom fram till för perioden 2022 till 2050.
Ert effektiviseringsscenario består bara av en ren och skär minskning av elanvändningen. Anser ni att energieffektiviseringen kan ske gratis?
Den ytterst försiktiga energieffektivisering vi har antagit är vida mindre än den stora potential till lönsam energieffektivisering som ofta nämns i litteraturen.
Det är oklart hur livscykelanalyser kan användas klargörande i detta sammanhang.
Livscykelanalyser är i själva verket ett centralt begrepp när det gäller modellering av möjliga framtida energiscenarier. Man måste dock betänka vikten av att då ta med ett bredare systemiskt perspektiv över tid än att begränsa sig till några kända kostnader just nu. Hur detta kan gå till har vi visat i ett par tidigare peer-reviewade artiklar (se t.ex. Ny, H. et al. 2006. Sustainability Constraints as System Boundaries: An Approach to Making Life-Cycle Management Strategic. Journal of Industrial Ecology 10(1).). I denna rapport, däremot, har vi rakt av använt oss av IEA:s livscykelkostnadsuppskattningar utan att göra någon ytterligare systemisk analys kring dem. Detta kunde vara intressant att återkomma till i kommande studier.
Har er forskning och rapporten egentligen blivit vetenskapligt kvalitetsgranskad?
Det är obligatoriskt att alla rapporter som publiceras i serien BTH Research Reports granskas och godkänns av en professor eller docent (som inte är medförfattare) inom ämnesområdet. Så har också skett för vår rapport. Den grundas i peer-reviewade studier publicerade av oss och andra, och kommer nu ligga till grund för fler sådana studier. BTHs rapporter skildrar på så sätt, i transparens, vad som har skett gällande peer-reviewad FoU, vad detta implicerar i en aktuell samhällsdebatt, samt pekar framåt mot kommande peer-reviewade studier.
Hur bedöms leveranssäkerhet och kostnader för lagring och elnät i rapporten?
Till att börja med påminner vi om att vi fokuserade på övergripande kostnadsskillnader mellan scenarierna. I detta skede hade vi däremot inte för avsikt att ta fram en detaljerad plan för hur framtidens elsystem med lagring och elnät ska dimensioneras. Dock använde vi scenarier från Svenska Kraftnät som redan inkluderar att leveranssäkerheten ska garanteras. Kostnader för elnät tar vi också delvis hänsyn till genom de omkostnader för flexibilitet som tillkommer via de kostnadsdata från IEA som vi använder. Utöver detta antas kostnader för lagring och elnät vara ungefär likvärdiga i alla scenarier fram till åtminstone år 2035 eftersom en massiv satsning på förnybart måste ske fram till dess oavsett scenario. Dessutom är det inte självklart att nätkostnaderna därefter skulle bli högre i förnybartscenariot eftersom det i kärnkraftscenarierna kommer behövas stora säkerhetsmarginaler i elnäten för att kunna leda om energiflöden när stora kärnkraftsanläggningar kan gå ner snabbt och oförutsett. Det blir också svårare för vattenkraften att som idag snabbt kompensera för när kärnkraften faller ifrån om den, som i kärnkraftsscenarierna, har en mycket mindre andel av energimixen. Detta har vi dock inte räknat in i detta läge.
Har ni inte i själva verket missuppfattat definitionen av VALCOE (value-adjusted levelized cost of electricity)? Ni verkar ju tro att VALCOE fångar nätkostnader?
I den här studien har vi som sagt använt IEA:s kostnadsuppskattningar där vi ser på skillnader i VALCOE som en del av samhällets merkostnader för ett mer variabelt energisystem. Dock har vi ju enligt ovan på flera andra sätt också tagit hänsyn till behovet av lagringslösningar, elnätsutbyggnad och liknande.
Ni säger att ni inte diskonterar framtiden och att en krona idag är värd lika mycket som en krona imorgon men ändå har ni gjort diskontering för kärnkraften som då missgynnas. Utebliven diskontering av framtida kostnader och intäkter missgynnar kärnkraftalternativet.
Det har blivit ett missförstånd kring hur vi har räknat med diskontering och detta har nu förtydligats. Vi har använt IEA:s kostnadsdata rakt av från 2022 till 2050. Och hur de har räknat, med diskontering, framgår av vår bilaga 2.
I diskussionen resonerar vi vidare om tänkbara nya sätt att se på diskontering. Diskontering, som vi har använt i denna studie via IEA:s kostnadsdata, innebär ju att en krona idag skulle vara mindre värd än en krona år 2050. Att på detta sätt missgynna framtida generationer när det gäller hållbarhet, d.v.s. överlevnadsfrågor, är ju egentligen emot andan i själva begreppet hållbarhet. Vi övervägde därför att i denna studie lägga till beräkningsscenarier för år 2022 till 2050 utan diskontering men lät ändå bli eftersom det troligen inte skulle ha ändrat våra slutsatser och ha försvårat jämförelser mot andra studier. Kärnkraftens kostnader hade ju redan med diskontering blivit dyrare och utan diskontering skulle den troligen ha missgynnats ytterligare eftersom både ökande framtida bränslekostnader och avfallskostnader skulle ha fått högre vikt. Vi kan dock tänka oss att göra nya beräkningar med andra antaganden i kommande studier.
Som sista del i denna studie ville vi dessutom lägga till en överslagsberäkning för kärnkraftens kvarvarande livslängd fram till ca. år 2100. Detta för att få en ungefärlig bild av de totala kostnadsskillnaderna mellan scenarierna. Precis som vi skrev i rapportens första version så gjorde vi då det förenklade antagandet att de livscykelkostnader som IEA har uppskattat för år 2050 ska förbli konstanta till år 2100 och de totala livscykelkostnaderna för 2050 till 2100 erhölls sedan genom multiplikation med 50 år. För år 2050 till 2100 gjorde vi alltså ingen ytterligare diskontering. Rationaliteten bakom detta var att osäkerheterna ändå är stora så långt fram i tiden, att en diskonteringsränta troligen skulle ha påverkat båda scenarierna ungefär lika, och att diskontera kostnaderna för framtida hållbarhetsfrågor enligt ovan är tveksamt i sig självt. Det fanns alltså en viss skillnad i hur vi räknade i denna sista del av vår studie jämfört med hur IEA hade kommit fram till de data vi använde för perioden 2022 till 2050. Detta kunde vi ha påpekat tydligare redan i rapportens första version men vi har nu betonat det mer i rapportversion 2.
Antaganden om kostnadsutveckling är felaktiga eftersom kostnader för gruvdrift ökar mer för vind- och solkraft än för kärnkraft enligt SGU.
Det är möjligt att Sveriges geologiska undersökning (SGU) har kommit till andra slutsatser men vi har som sagt konsekvent utgått från hur IEA räknar på kostnadsutvecklingen från 2022 till 2050 (se bilaga 2). Kostnadsutvecklingen beror naturligtvis också på mycket annat än kostnaden för gruvor. IEA:s kostnadsdata ger i alla fall en minskning av kärnkraftens kostnader med drygt 30% fram till 2050, ökade kostnader för solkraft, oförändrade kostnader för landbaserad vind och halverade kostnader för havsbaserad vind. Med tanke på att medierna just nu fylls av nyheter om ökande kostnader i befintliga kärnkraftsprojekt så verkar de minskande kärnkraftskostnader vi har använt knappast vara till kärnkraftens nackdel.
Avsaknaden av relevanta och tunga referenser som inte stärker författarnas tes är något som genomsyrar hela rapporten.
Vi har under hela skrivprocessen kontinuerligt stämt av med flera tunga forskare på området, varav merparten når liknande slutsatser som vi gör. Vi har refererat både till studier som är i linje med vår och till sådana som drar andra slutsatser. Och vi har också motiverat varför vi inte håller med när det blivit aktuellt.
Varför nämner ni inte att IEA har visat att om kärnkraften minskar i omfattning blir det svårare och dyrare att klara klimatmålen?
Detta uttalande från IEA kommer från en rapport från 2022 som utreder kärnkraftens roll i framtiden på global nivå i förhållande till klimatmålen. Vi har ju däremot använt IEA:s huvudrapport för hela energisystemet (World energy outlook 2023) och fokuserat på hur denna skulle kunna påverka kostnadsbilden för det svenska energisystemet från år 2022 till 2050. Det ena motsäger alltså inte det andra. Det kan mycket väl vara så att IEA anser att kärnkraften blir kostnadseffektiv i vissa delar av världen men att detta inte behöver gälla för Sverige. Vi ser ju snarare att Sverige har ovanligt goda möjligheter att klara sig utan ny kärnkraft med tanke på stora tillgångar på vattenkraft, bra vindlägen och långa kustlinjer för vågkraft.
Varför har ni inte tagit med att energimyndighetens rapport från 13 mars 2023 (Långsiktiga scenarier 2023) pekar tydligt på att kärnkraften behöver inkluderas för att omställningen ska vara möjlig?
Denna slutsats verkar inte självklar i den uppdatering som kom i december 2023. Där hävdades det att det skulle räcka med att kärnkraftens kostnader ökade 10% i förhållande till de ca 65 öre/kWh som Energimyndigheten dittills hade räknat med för att det inte skulle bli ekonomiskt försvarbart att bygga någon ny kärnkraft.
Ni hade väl tidigare kommit fram till att kärnkraften inte är hållbar så har ni inte medvetet försökt visa att kärnkraften är sämre i denna studie också?
Vi försökte faktiskt göra precis tvärtom. Egentligen var detta en ”tryck-testning” av tidigare publicerade slutsatser. Det var för detta syfte nödvändigt att i början av denna studie redovisa att vi tidigare hade gjort en strategisk analys som på en övergripande nivå konstaterade att kärnkraften har betydligt större ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsrisker än alternativen. Vi låtsades alltså inte starta från noll. Men sedan redovisade vi, lika tydligt, att vi i denna nya rapport ville se närmare på kostnadsbilden igen i ljuset av nya kostnadsdata. Efter en översikt av olika studier och jämförelser med verkliga data valde vi till slut att använda data från International Energy Agency (IEA) som också tar viss höjd för behovet av flexibilitetslösningar kring det förnybara. Och vi arbetade genomgående med kärnkraftsvänliga antaganden i övrigt. Om vi hade varit intresserade av att endast visa att kärnkraften är dyrare så fanns det flera högre kostnadssiffror att välja. Vi hade t.ex. kunnat ta Lazards siffror istället som pekar på en kärnkraftskostnad (LCOE) på ca. 180-190 öre per kWh redan år 2022.
Varför har ni inte räknat på s.k. Små Modulära reaktorer (SMR)?
Här har vi valt att göra på samma sätt som regeringen i sin kärnkraftsfärdplan från slutet av år 2023. De har hittills bara pratat om större kärnkraftverk av mer traditionell typ. Vi räknar alltså inte med SMR i vår rapport. Vi är medvetna om att det på vissa håll byggs SMR på försök. Men att gå från det till att säkra upp designen och serieproducera handlar om flera långa steg som återstår att ta. Vi ville helt enkelt allmänt i vår studie hålla oss till SvK:s och IEA:s scenarier i första hand och fokusera på tekniker som var relativt bevisade i verkligheten. Om vi i detta läge skulle ha tagit med SMR till någon låg men osäker framtida kostnadssiffra då skulle vi ju också kunna räkna med t.ex. perovskitsolceller för förnybart. Denna nya teknik väntas kunna sänka kostnaden för solel betydligt redan inom ett par år. Och om dagens utvecklingstrender fortsätter fram till 2050 och 2100 så skulle solel bli nästan gratis. Men det har vi inte räknat med. Vi ser det alltså som troligt att solceller kommer bli betydligt billigare än SMR framöver. Men vi valde att gå på IEAs försiktiga siffror för solcellskostnader och vänta med att räkna med SMR. IEA har ju också konsekvent underskattat solcellsutvecklingen i alla sina prognoser hittills.
Ni hänvisar till att det finns studier som hävdar att SMR skulle kunna förvärra kärnkraftens avfallsproblem och att detta är en av anledningarna till att ni inte tar med SMR i denna studie. Men varför nämner ni inte att det också finns studier som pekar på att avfallet från en SMR skulle bli likvärdigt med det från en konventionell reaktor?
Vi gjorde inte anspråk på att ha den fulla bilden av kostnader och risker kring SMR. Och det är just det som är poängen. SMR är i ett tidigt utvecklingsskede och för oss räckte det med att en studie idag pekar på speciella risker med SMR för att vi ska se det som nödvändigt med vidare studier innan dess avfall kan anses bli hanterbart. Om sådana framtida studier skulle visa på att avfall och den bredare riskbilden kring SMR skulle bli hanterbar då har vi inget emot att testa även SMR i våra kostnadsberäkningar.
