bth byggnad

CDIO på BTH

CDIO på BTH

BTH driver sedan 2013 ett projekt för att CDIO-anpassa sina ingenjörsprogram.

CDIO är en akronym som skall uttydas Conceiving – Designing – Implementing – Operating och är ett utbildningskoncept som togs fram av MIT, KTH, Chalmers och Linköpings universitet i början av 2000-talet. Detta initiativ har sedan dess vuxit till en organisation som idag består av ett hundratal medlemmar och som har väldigt välbesökta årliga konferenser runt omkring i världen (2014 i Barcelona och 2015 i Kina). BTH sökte 2013 om att bli medlem i CDIO-organisationen och har nyligen blivit antagen som ny medlem.

CDIO-konceptet går ut på att anpassa utbildningen så att den bedrivs mer ”ingenjörsmässigt” så att studenten redan under utbildning skall lära sig att agera och tänka som en ingenjör. En viktig del är också att under utbildningstiden träna studenterna i ”professionella färdigheter” såsom muntlig/skriftlig kommunikation, förmåga att arbeta i grupp, planera sitt arbete etc.

I våra utbildningar bygger vi också in introduktionskurser och kurser och moment som har utformningen ”design-build kurser”-kurser där man som student får både ta fram en konstruktion från givna förutsättningar samt får möjligheten att ”bygga” och sedan testa hur den fungerar i praktiken.

Studentaktivt lärande

Pedagogisk och didaktisk forskning har sedan länge visat att det bästa lärandet får man om studenterna själva är så aktiva som möjligt under läroprocessen. Av denna anledning så är det viktigt att vi utformar kurser och kursmoment så att vi aktiverar studenten så mycket som möjligt istället för att studenten endast skall agera passiv åskådare i undervisningen. Vi håller därför på med att bygga upp en kunskapsbank kring metoder inom studentaktivt lärande. En rad lärare ska även kunna agera mentorer i diskussioner kring framtida kursutveckling. Tanken är att kursverksamheten i större utsträckning ska anpassas efter detta sätt att arbeta. Vårt mål är att det reella lärandet, också över tid, skall förbättras och att studenterna i högre utsträckning aktivt skall engagera sig i sin egen utbildning.

Fler labbar och företagskontakter

Den pågående CDIO-implementeringen fokuserar också på våra labbmiljöer. Förra året introducerade vi (efter ett amerikanskt koncept) ett ”Maker Space”. Detta är ett embryo till en öppen labbmiljö där den kreativa processen skall premieras och där också studenter från olika program skall blandas för att få en korsbefruktning av idéer och kunskaper. I denna miljö är det också tänkt att man skall kunna bygga enkla modeller med t.ex. pappslöjd och producera prototyper i 3D-printrar som redan finns i miljön. Vi vill också att lärare skall synas i dessa miljöer och i förlängningen även representanter från företagen.

En annan viktig del av en ingenjörsutbildning är att studenterna under utbildningen skall ha kontakter med företagen. Detta kan ske genom att företagen deltar i kurser på olika sätt eller att man inom ramen för kurserna driver projekt tillsammans med företagen. BTH skall på ett strukturerat sätt försöka öka andelen företagskontakter både inuti och utanför våra kurser. Alla våra examensarbeten inom ingenjörsutbildningarna skall göras tillsammans med eller på uppdrag av näringslivet.

Vad har vi gjort hittills?

Sedan projektets start 2013

  • Öppen introduktionsföreläsning till CDIO (april) (Prof. Svante Gunnarsson LiU)
  • Introduktion/workshop 1 för alla lärare åk 1-3 på våra 5 civilingenjörsutbildningar (oktober). Här gavs en kort introduktion till CDIO-konceptet samt en förberedande övning i input/output-analys av kurser (förkunskaper/mål). Detta är en del av att säkerhetsställa att examensmålen för utbildningarna överensstämmer med de faktiska mål som examineras i de olika kurserna och som tillsammans skall leda fram till att samtliga examensmål uppnås.
  • Workshop 2 hölls med samma lärare som deltog i workshop 1 (november). Varje lärare fick här presentera sin kurs och en sk Black box-analys som de hade gjort för denna kurs. Analysen gick ut på att identifiera invariabler och utvariabler för varje kurs. Programansvarig ansvarade också för att i lärarkollektivet diskutera hela programmets upplägg och hur de olika kurserna passar in i flödet. Samtidigt passade man på att föreslå i vilka kurser ”professionella färdigheter” skall byggas in.
  • Under 2013 påbörjade också arbetet med att bygga upp en kompetensbank i form av mentorer för studentaktivt lärande. Gruppen består av en högskolepedagog och handfull lärare inom civilingenjörsprogrammen som under 2014 kommer att bygga upp vår ”bank” av kompetens inom metoder/tillvägagångssätt för att ytterligare kunna utöka andelen med kurser som är uppbyggda efter principen ”active learning”.

Arbete under 2014

  • Uppföljning av 2013 arbete med mål i kurser i förhållande till examensmålen.
  • Input/output analys av programmets resterande kurser i åk 4-5.
  • Integrering av ”professionella färdigheter” som en del av ett antal utvalda kurser och diskussioner runt hur dessa skall ha en progression över tiden.
  • Diskussioner omkring integrering av professionella tillämpningar av matematiken vid genomförandet att matematikkurser. Grupp av lärare inom matematik och tillämpningsämnen bildas och diskussioner förs för att se om det är möjligt att föra in tillämpningsmoment i grundläggande matematikkurser för ingenjörer.
  • Ta fram ett antal kurser under de inledande första åren som är lämpliga att omarbeta för ett mer studentaktivt lärande. Urval samt inledande kursutveckling under 2014.

Kontaktpersoner

Projektledare Stefan Sjödahl
E-post: stefan.sjodahl@bth.se
Telefon: 0455-385516

Kvalitetsutvecklare Ulrica Skagert
E-post: ulrica.skagert@bth.se
Telefon: 0455-385354