Tentamen

”If you want to change student learning then change the methods of assessment.”

Brown & Atkins, 2017

Det sätt på vilket tentamen påverkar undervisning och lärande beskrivs vanligen som ”washback” eller ”backwash”. ”Backwash” drivs av två faktorer; studenter vill klara av tentamen och lärare vill att studenterna ska klara av den. Det här betyder att lärarens didaktiska val till stor del drivs av tentamen; deras undervisning speglar tentamen eftersom de vill att studenterna ska klara tentamen (Hughes, 1989; Hult, 1997; Cheng, 1997; Ahmad & Rao, 2012).

För att undvika ”backwash” har forskare betonat behovet av överensstämmelse mellan tentamen och kursmålen, studenternas självvärdering, meningsfull feedback, autentiska uppgifter och en variation av bedömning och uppgifter, en ökad förståelse för bedömningskritera av lärare och studenter och detaljerad rapportering av testresultat av de som testar. (Hughes, 1989; Bailey, 1996; Biggs, 1995; Ahmad, 2012). Du bör därför försäkra dig om att du konstruktivt anpassar din kurs genom att noggrannt länka lärandemålen och lärandeaktiviteterna till tentamen. Tentamen blir då en kvalitetssäkring av de här målen (Biggs & Tang, 2011; Elmgren & Henriksson, 2014).

En tentamen har två syften; ett formellt syfte och ett pedagogiskt syfte (Boud, & Falcikov, 1998; Elmgren & Henriksson, 2014). Det formella syftet handlar om kontroll av den förväntade kunskapen och dokumentationen av prestation. Den pedagogiska aspekten involverar lärandets inverkan på studenternas lärande, visualiseringen av var möjligt lärandestöd kan behövas, statuskontroll för studenterna gällande deras egen kunskapsnivå och vad de behöver lära och ett yttterligare tillfälle för lärande.

Hughes, A. (1989). Testing for language teachers. Cambridge: Cambridge University Press.

Hult, A. (1997). Examinera mera? – en analys av examination.

Cheng, L. (1997). How does washback influence teaching? Implications for Hong Kong.Language and Education, 11(1), 38-54.

Ahmad, S., Rao, C. A. (2012). Review of the Pedagogical Implications of Examination Washback. Research on Humanities and Social Sciences 2 (7): 11-21.

Biggs, J. B. (1995), Assumptions underlying new approaches to educational assessment. Curriculum Forum, 4(2), 1–22.

Boud, D. & Falcikov, N. (red). (2007). Rethinking assessment in higher education: learning in the longer term. Routledge.

Elmgren, M., Henriksson, A.-S. (2014). Universitetspedagogik. Studentlitteratur.