Årets lärare

Årets lärare

Varje år utses ”Årets lärare” på BTH. Studenterna skickar sina nomineringar till Studentkåren som sedan utser vinnaren efter vad som faktiskt sägs om läraren. Det är alltså inte antalet röster som avgör utan vad de facto läraren gjort och nominerats för.

”Jag vill vara en guide för studenterna i deras studier”

Nyligen valde BTH:s studenter matematikläraren Robert Nyqvist till Årets lärare. I motiveringen lyfts hans stora engagemang fram och Robert menar att det finns en koppling mellan engagemang och pedagogisk skicklighet eller förmåga. Enligt studenterna lyckas han dessutom att få digitala föreläsningar att kännas som ”vanlig” undervisning – kanske tack vare de okonventionella metoder Robert använder och som studenterna uppskattar enligt motiveringen till utnämningen.

Engagemang för ämnet gör det enklare att finna motivation att undervisa och utveckla sättet man gör det på. För att uppnå skicklighet i sin undervisning krävs att man regelbundet undervisar och reflekterar över bland annat metod och utfall, menar Robert Nyqvist, universitetslektor i matematik vid BTH.

– Utan engagemang kanske man ”river av” en föreläsning på sätt som man alltid gjort och utvecklar därför aldrig sin undervisning. Då kan man knappast säga att man har pedagogisk förmåga eller skicklighet. Jag anser att just personlig pedagogisk förmåga och skicklighet är i ständig utveckling, säger Robert.

Vill vara en guide för studenterna
Robert är väldigt glad över utnämningen och känner sig inspirerad att fortsätta utvecklas, men har samtidigt svårt att säga varför just han blev vald.

– Kanske beror på att jag gärna vill se mig som guide för studenterna i deras studier. Jag tycker också det är viktigt att ha förståelse för studenternas situation – de ska lära sig mycket, ofta under kort tid. Studenterna läser ofta flera kurser parallellt och upplever kanske att innehållet är svårt samtidigt som det presenteras i högt tempo. Detta kan givetvis skapa stress hos vissa studenter. En bra pedagog ska därför kunna anpassa undervisning efter innehållet i aktuell kurs och studentgrupp, menar han.

Okonventionella metoder uppskattas av studenterna
Under rådande omständigheter är det distansföreläsningar som gäller och även här lyfter studenterna fram Roberts förmåga att ”få en digital föreläsning att kännas som en vanlig föreläsning”.

– Den delen av motiveringen blev jag faktiskt väldigt förvånad över. Jag gör inget speciellt jämfört med hur jag lägger upp föreläsningar på campus. Jag brukar dela upp en föreläsning i flera mindre delar med en kort paus mellan. Det upplägget passar perfekt på distans.

Men Robert tar även till okonventionella metoder i undervisningen, vilket uppskattas av studenterna.

– Jag ser till att det blir lite kallprat både före föreläsningen och i pauserna, precis som på en ”vanlig” föreläsning. Ibland blir det monologer om ingen svarar. Tanken är att studenterna ska uppleva en närvaro av mig. Det kan bli prat om datorkrångel eller om jag hunnit fixa tillräckligt med kaffe. I en kurs blev det ett återkommande skämt oss emellan när studenterna skrev i chatten och undrade om jag hunnit dricka kaffe, berättar Robert.

– Det leder oss osökt in på min torra humor som jag ibland låter får spelrum under föreläsningen. Men bara för små korta och oplanerade inspel. Det är inte skratt jag vill uppnå utan mer en avslappnad känsla så studenten kan fokusera på innehållet. Men både kallprat och torr humor är en del av mig även när undervisar på vanligt sätt, berättar han.

Pandemin ställde nya krav
Övergången från campus- till distansundervisning har enligt Robert gått bra. Det stora avbräcket är att inte se studenterna, inte kunna ”läsa av” dem för att avgöra om han lyckats förklara ett begrepp på ett begripligt sätt. Det är även svårare att handleda enskilda studenter. Han använder whiteboardtavla för att skriva och förklara, men studenten är oftast begränsad av tekniken när denne försöker förmedla sina tankar.

– Det finns inget bra, och billigt, digitalt verktyg som slår papper och penna när man ska skriva formler, hävdar han.

Framtiden blir en mix av campus och distans
Framöver kommer Robert att kombinera campus- och distansundervisning. Vissa moment i en kurs kan till och med passa bättre att göra som distansundervisning. Ett exempel på det är när man introducerar matematisk programvara. Eftersom det är det som händer på en datorskärm som är av intresse så kan man lika gärna hålla en sådan föreläsning på distans.

– Jag och en kollega har också spelat in filmer där en av oss antar rollen som novis och den andre rollen som expert. I varje film diskuterar vi, utan manus, ett specifikt begrepp. Filmerna är roliga spela in och de uppskattas av studenterna, berättar Robert.

Lära av varandra
Robert har tankar och idéer om hur undervisningen på BTH skulle kunna utvecklas och hur planeringen av kurserna skulle kunde förändras för att gynna lärandet.

– Något jag saknar idag är synkronisering av obligatoriska moment i kurser. Om tre kurser läses parallellt och det är laborationer och inlämningsuppgifter i samtliga, så kommer dessa med all säkerhet att kollidera i tid. Det hade varit roligt om vi kunde låta inlämningsuppgifter vara som en följetång från en kurs till en annan – över ämnesgränserna.

– Sedan kanske vår undervisning skulle må bra av att vi är mer insatta i varandras kurser? Då tänker jag inte bara på innehållet utan också på vilket sätt undervisningen sker och på vilket djup olika delar av kursinnehållet tas upp. Själv har jag hämtat mycket av inspiration från kollegors sätt att undervisa, avslutar Robert.