Abstract Lärarlärdom 2025

1. Design Thinking i handledarutbildning på avancerad nivå – att möta vardagliga utmaningar med kreativ problemlösning och normkritisk pedagogik

Presentatör: Anna Pålsson

Handledare i VFU möter komplexa utmaningar i sitt vardagliga arbete som kräver problemlösningsförmåga och kunskaper om normkritisk pedagogik (Hurley et al. 2022). Enligt Gustavsson et al. (2024) upplever kliniska handledare utmaningar i att balansera vardagliga arbetsuppgifter och att stödja studenters lärande inom verksamhetsförlagd utbildning. Handledarna upplevde att det var en utmaning att tillgodose en god lärandemiljö för studenter, och att uppmuntra studenternas självständighet. Med Design Thinking gavs handledarna verktyg att analysera och utveckla förutsättningar för lärande och därmed minska klyftan mellan teori och praktik.
Syftet är att utforska integrering av Design Thinking (DT) i handledarutbildning för studenthandledare i VFU. DT är en iterativ, kollaborativ och personcentrerad metod (Geissdoerfer et al. 2016). DT kombinerades med normkritisk pedagogik enligt Kalonaityte (2014), och skapande av personcentrerade lärmiljöer (Lindström et al. 2025) i en kurs för kliniska handledare på avancerad nivå. Integreringen av DT ledde till en utvecklad problemlösningsförmåga hos kursdeltagarna. De upplevde ökat engagemang och fick konkreta verktyg för att hantera autentiska utmaningar i vardagen. Kursen bidrog till att utveckla och förbättra handledning i VFU, vilket även bekräftas av deltagarnas reflektioner.
Kombinationen av DT och normkritisk pedagogik är banbrytande och intressant ur flera aspekter. Metoden tillför personcentrerade lärmiljöer och erbjuder ett innovativt sätt att utveckla kliniska handledares kompetenser och samtidigt minska glappet mellan teori och praktik. Denna metod har potential att stötta handledarna i sin utveckling och bidra till organisatorisk hållbarhet. Våra reflektioner är att löpande stöd kan behövas för att upprätthålla implementeringen av kursdeltagarnas projekt.

2. Is professional language visible in syllabi for nursing education? A pilot study for a systematic review

Presentatörer: Charlotte Romare, Ana Luiza Dallora, Vicky Johnson Gatzouras, Terese Lindberg.

Professional language is a natural part of everyday work for nurses. Therefore, it is included in nursing education. Professional language consists of: (1) Everyday work language, (2) Academic language, and (3) Specific language. Due to its importance, professional language can be assumed to be clearly visible in course syllabi for nursing programs.
The aim of this pilot study was twofold: (1) to develop a search strategy for reviewing course syllabi regarding terms related to professional language in nursing education; and (2) to review course syllabi from one nursing program at a university in southern Sweden regarding terms related to professional language.
A document analysis was conducted based on the syllabus from one nursing program. Data was extracted using R and analysed using summative content analysis. First, this pilot study generated a search strategy that can be used to review syllabi regarding factors related to professional language. Second, the review revealed that several words related to professional language were used in syllabi, although none of the reviewed syllabi explicitly mentioned professional language, or even language. By making professional language more explicit in the course syllabi, the relevance of professional language in nursing education can be highlighted.

3. Kandidatuppsats i Computer Science genererad av AI tools

Presentatörer: Charlotte Sennersten och Kamilla Klonowska

Att skapa en kandidatuppsats i Computer Science innebär en komplex process där studenterna behöver utveckla flera viktiga akademiska och praktiska färdigheter. Processen inkluderar en form av ”reverse engineering”, där studenter först behöver förstå slutmålet och sedan stegvis identifiera vägen dit genom problemlösning kring ett specifikt ämne. Studenterna måste tydligt avgränsa sin forskningsfråga, definiera relevanta variabler, genomföra praktisk implementation och slutligen analysera resultaten. Detta kräver att studenter kan uttrycka sig klart och strukturerat i naturligt språk samt kommunicera effektivt i skrift, men också att de behärskar programmeringsspråk för att kunna demonstrera och verifiera sina resultat genom fungerande programkod.

En högskolepedagogisk utmaning idag är hur lärare på bästa sätt kan stödja studenterna i dessa komplexa processer, särskilt med tanke på den snabba utvecklingen och ökade tillgången på AI-verktyg. År 2025 finns en stor mängd avancerade språkmodeller och verktyg, såsom OpenAI:s ChatGPT-familj, vilka kontinuerligt förbättras och utökas. Dessa språkmodeller har potential att både hjälpa och stjälpa lärandet: de kan användas konstruktivt för att stärka studenternas förståelse, men riskerar också att begränsa den självständiga problemlösningsförmågan om de används okritiskt.

I denna presentation visar vi via promptning hur en kandidatuppsats inom Computer Science kan skapas med stöd av avancerade AI-verktyg. En central fråga är hur AI-baserade verktyg kan integreras pedagogiskt för att stärka studenternas analytiska, metodiska och tekniska färdigheter utan att hämma utvecklingen av självständigt tänkande. En medveten integrering av AI-verktyg, där studenter aktivt reflekterar kring och kritiskt granskar de resultat som genereras, kan bidra till att höja kvaliteten på lärandet och göra studenterna bättre förberedda inför framtida utmaningar, både akademiskt och professionellt. En sådan ansats kräver dock tydliga pedagogiska strategier och riktlinjer från högskolans sida.

4. Opportunities and Challenges of Large Language Models in Higher Education Assessment and Feedback Generation

Presentatörer: Amir Yavariabdi, Bhuwan Paudel, Tamara Carleton, Carlos Diego Andrade de Almeida

Assessment and feedback practices in higher education are undergoing significant transformation. Institutions are shifting from traditional testing and grading toward student-centered, feedback-driven approaches. While frameworks like the Bologna Process support this evolution, implementation remains challenging, particularly in large academic settings with limited time and resources [1]. In this context, Large Language Models (LLMs) bring new opportunities, especially for delivering timely personalized feedback and ensuring consistent assessment of complex and open-ended assignments.

LLMs can generate individualized, constructive feedback and help standardize grading by minimizing human error, bias, and fatigue. With well-designed prompts and proper training, LLMs have shown the ability to provide feedback comparable to feedback provided by human instructors. Studies report that students find such feedback helpful, while instructors benefit from reduced workloads [2,3]. Tools built on GPT 4.0 and LLaMA 3.1, for instance, demonstrate moderate to high grading accuracy and can produce rubrics matching expert quality [4]. However, the effectiveness of these systems still depends on prompt quality, model capabilities, and task complexity.

The interaction between assessment and feedback is critical for enhancing learning outcomes. Accurate assessment enables better feedback, while meaningful feedback supports and informs assessment. However, majority of existing works have considered these elements separately. Emerging work integrates both processes, for example, by using LLMs to evaluate student submissions and generate personalized feedback based on shared rubrics [5]. Such integrated systems have shown alignment with human evaluations and can boost student motivation and learning.

Despite their advantages, LLMs raise concerns about transparency, content reliability, data privacy, and misuse. Thus, human oversight remains essential. A hybrid model that combines AI with human judgment is likely the most pedagogically effective approach. To support this, institutions should invest in AI literacy and training to enable responsible, impactful integration of LLMs in higher education.

5. Främjande av hållbarhet i högre utbildning: lärarstudenter integrerar inre utvecklingsmål (IDG) och framtidsinriktade metoder.

Presentatör: Birgitta Nordén
Metoder för framtidsinriktad forskning är ömsesidigt fördelaktiga genom att belysa olika metodologiska perspektiv och förslag för att utvidga högskolepedagogiken mot hållbarhet. Denna studie utforskar hur olika augmented reality-applikationer kan möjliggöra nya sätt att undervisa och lära. Den undersöker systematiskt hur lärarstudenter (n = 18) inom högre utbildning upplevde pågående verkligheter medan de designade lärandeaktiviteter för en hybridkonferens och sammanlänkade hållbarhetskunskaper genom didaktisk modellering och design thinking.

Denna kvalitativa studie syftar till att utveckla en konceptuell hybridram angående konsekvenserna av att lärarstudenter införlivar design thinking och inre transition i sitt professionella arbete med framtidsinriktade metoder på didaktisk modellering för engagemang för hållbarhet. Med en kvalitativ ansats samlades data in under och efter en hackathon-liknande workshop genom lärarstudenters reflektioner, efter-workshop, undersökningar och observationsfältanteckningar. Den tematiska analysen belyste transgressivt lärande och en övergång i hållbarhetstänkande genom aktivering av inre dimensioner. Resultaten som förstärker åtagandet för hållbarhet utvecklades kring följande kategorier: att vara autentisk (intra-personlig kompetens), samarbeta kreativt (interpersonal kompetens), tänka långsiktigt (framtidsinriktad tänkande kompetens för att implementera didaktisk förståelse), relatera till kreativt självförtroende (värde-inriktat tänkande kompetens och inbäddat och förkroppsligat engagemang), och agera baserat på uthållighet för professionell kunskapsdriven förändring (brobyggande didaktik) genom att koppla teori-laddad empiri och empiriskt laddad teori.

Resultaten framhäver några av de centrala egenskaperna hos framtidsinriktade metodologier och tillvägagångssätt för framtidsinriktade metodologier, vilka inkluderar samarbete, gränsöverskridande forskning, och visar de förutsättningar som kan stödja eller hindra metodologisk utveckling och innovation genom Higher Education Didactics for Sustainability (HEDS).

6. Värde, påverkan och hållbarhet av slingor för generella akademiska kompetenser

Presentatör: Annika Fjelkner
I lärarens uppdrag ingår ett kontinuerligt arbete med att främja studentens generella kompetenser. Därmed är det en central aspekt av det vardagliga lärarskapet och dess möjligheter att påverka studentens utveckling och framgång. På HKR har flera program utvecklat så kallade Akademiska slingor för att utveckla studenternas generella akademiska kompetenser. Lärdomar från denna studie kommer att ge insikter i möjligheter av att arbeta systematiskt med att utveckla studenters akademiska färdigheter. Studien ämnade att besvara följande frågor: Hur har HKRs arbete med att främja studenters generella akademiska kompetenser gestaltat sig och vilka hinder, möjliggörare har upplevts? Studien baserades på en online-enkät (n=11) riktad till programområdesansvariga för de största programmen vid HKR.

Parallellt med utvecklingen av läranderesurscenter och språkverkstad centralt har olika utbildningsprogram utvecklat egna ”slingor” eller ”strimmor.” Enkäten visade att av de 12 programmen som svarade hade alla slingor i någon form, varav de flesta var integrerade i andra kurser och löpte genom hela programmet. Alla programmen fokuserade först och främst generella färdigheter såsom skriftlig och muntlig kommunikativ kompetens, men de olika programmen hade också integrerat moment för att utveckla andra färdigheter såsom exempelvis problemlösning, informationskompetens och vetenskapligt förhållningssätt. Arbetet med slingorna ledde bland annat till en tydligare känsla av progression inom programmen samt bättre kvalitet i examensarbetena. Vidare befann sig de olika programmens slingor i olika stadier av utveckling, eller livscykel, och programansvariga kämpade med problem med finansiering, samordning och legitimitet. Olika programkontexter, eller mikrokulturer gav ledde till olika respons och olika sätt att implementera slingor och svara på ledningens uppmaning att systematiskt arbeta med studenternas generella förmågor. En viktig insikt är att arbetet med högskoleövergripande pedagogiskt utvecklingsarbete måste ske kontinuerligt och med tydlig stöttning från ledningen. För att slingorna ska vara hållbara över tid måste arbetet kontinuerligt förankras i lärarkollegiet.

7. Calibration study of bachelor thesis for biomedical laboratory scientists in Sweden and its implications

Presentatör: Ann-Sofi Rehnstam-Holm
Biomedical Laboratory Science programs are currently provided by ten providers in Sweden. A key aspect of the educational process is ensuring that students' Bachelor theses reflect their knowledge, competencies and skills. We here report a two-part national study to calibrate assessment of thesis and to investigate the impact of the assessment process on handling of students' Bachelor theses.Three approved theses were selected by each of the providers, one each of high quality, average and low quality. For providers with both laboratory medicine and clinical physiology, a total of six theses were selected. Subsequently, 30 + 15 theses were evaluated using the criteria established by their respective educational institution. A comprehensive evaluation survey was also distributed to all providers, gathering essential feedback and valuable insights for the calibration study.
The assessments showed an average failure rate in laboratory medicine and clinical physiology of 20% and 26%, respectively. The corresponding values for "weak approved" were 20% and 7%, for "approved" 34% and 44%, respectively, and "well-approved" accounted for 26% and 23%. The assessment of the same thesis varied considerably, mostly due to different formal criteria. However, many comments concerned the scientific depth of the subjects and that students have difficulties to draw conclusions from results. The survey demonstrated that various changes in the assessment and handling of Bachelor theses had been made at different education providers. The qualitative analysis of the survey resulted in 1) Increased awareness of the process, 2) Improvement of the process for teachers and 3) Improvement of examination process for students.

The study shed light on the existing disparities in thesis assessments and prompted a constructive dialogue among education providers. By fostering collaboration and aligning assessment processes, the study lays the foundation for a more consistent and equitable evaluation of Bachelor theses in the future.

8. Teaching and Learning Controversial Subjects in Sustainability Education

Presentatör: Jesko Schulte

Controversial subjects are an inherent part of sustainability education (SE) as the concept of sustainable development itself is normative and rests on ethical assumptions [1,2]. Also, young people are not a homogeneous group in relation to their attitudes towards the topic [3]. Including controversial subjects in teaching has potential benefits, such as the promotion of democratic values, appreciation of diversity, and tolerance towards people with different views [4-6]. At the same time, they come with risks like emotional distress and teachers’ fear of exposing own views [7-9]. Based on systematic literature review, this study maps current literature on controversial subjects in SE and discusses didactic implications. The main themes include (i) definitions, characteristics, and examples of controversial subjects in SE; (ii) intentions, benefits, risks, and challenges of including them in teaching; (iii) teaching strategies and activities; and (iv) conceptual relationships between controversial subjects and SE. The study finds that the ‘democratic paradox of sustainability education’ permeates much of the literature, i.e., the tension between instrumental teaching, rooted in the urgency and concern for sustainability issues, and resistance, rooted in pluralistic values, against education as an instrument to imprint predefined ways of thinking [10,11]. It results in two main questions: (1) what criterion to use to decide what should be taught as controversial/open or as uncontroversial/settled; (2) what teaching strategies and activities that should be applied when controversial issues are consciously included or spontaneously arise in the classroom. These questions are inherently connected to views on the purpose(s) of education [12], such as qualification, socialization, and subjectification [13], as well as epistemological assumptions, and have direct consequences for every-day teaching. The study concludes by exploring whether the differentiation between sustainability (a state) and sustainable development (a process) may aid the choice of what to teach as settled or open.

9. Vad händer när vardagens undervisning och lärande blir forskningsfråga?

Presentatör: Maria Mélen

Vad händer med det vardagliga lärarskapet när vi börjar betrakta det som en arena för forskning? Hur påverkas vår yrkesidentitet när kollegiala samtal om undervisning förvandlas till systematiska undersökningar? Kan den som dagligen kämpar med fulltecknade scheman, lärplattformar och kursutvärderingar också vara forskare – om sin egen praktik?
För de flesta akademiska lärare är det självklart att fördjupa sig inom sitt ämnesområde – det är där vi har vår teoretiska hemvist, våra meriter, vår trygghet. Men vad krävs för att rikta blicken mot undervisningen som ett eget forskningsfält, med egna begrepp, teorier och traditioner? Hur hittar en lärare in i en kunskapsbildning som ofta är främmande, trots att den finns där dagligen?
Detta bidrag tar sin utgångspunkt i HERD@HKR, en högskolepedagogisk forskargrupp vid Högskolan Kristianstad, som initierades 2022 med mål att ge tid, språk och legitimitet åt det som annars riskerar att försvinna i vardagens brus – våra frågor om undervisning och studenters lärande. Vi som har lett HERD@HKR sedan starten har brottats med att skapa en kultur där det förväntas att problematisera undervisning och lärande, snarare än att endast visa upp dess bästa sidor.

Med några års erfarenhet ställer vi oss nu frågan: vad betyder det att bygga en lokal forskargrupp utan särskilda resurser, men med stort engagemang? Vad händer när vi gör vårt eget lärarskap till forskningsobjekt?

Med utgångspunkt i HERD:s erfarenheter utforskar presentationen hur det vardagliga lärarskapet kan bli en källa till akademisk kunskap, professionell utveckling och kollektiv reflektion. Men också: vilka risker tar vi när vi blottlägger våra osäkerheter inför kollegor? Vad händer när vi utmanar det tysta pedagogiska kunnandet och insisterar på att det förtjänar forskningens ljus? Och inte minst, hur påverkas forskarens status i akademin när hen prioriterar att i forskningen granska och utveckla den egna undervisningen, snare än för ämnesområdet?

10. Det vardagliga lärarskapet – Utmaningar och möjligheter i heterogena studentgrupper

Presentatör: Christel Persson

Inom högre utbildning är grupparbeten en vanlig arbetsform, särskilt inom utbildningsvetenskapliga kurser där samarbete speglar den framtida yrkespraktiken i förskola och skola. Dock kan gruppdynamiken utgöra en pedagogisk utmaning när studenter har olika förkunskaper, där vissa av studenterna även har individuell anpassning på grund av funktionsnedsättning. Presentationen lyfter fram hur gruppindelning kan hanteras för att både främja studenters lärande och säkerställa en rättssäker examination. Denna pedagogiska praktik är väl beforskad, och behovet av att skapa inkluderande men samtidigt rättssäkra bedömningsformer lyfts ofta fram i den högskolepedagogiska litteraturen.

Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan samarbete i grupp ses som en möjlighet att stödja studenter inom deras proximala utvecklingszon (ZPD). Vygotskys teori har senare vidareutvecklats av forskare som Wertsch och Säljö, vilka betonar samspelet mellan språk, kontext och social praktik som centralt för lärande i grupp. Samtidigt vittnar starka studenter om en upplevelse av snålskjuts, särskilt i grupper om fler än tre där någon av studenterna har påtagliga utmaningar. Denna erfarenhet är inte ovanlig och väcker frågor om hur bedömning kan göras mer hållbar och rättvis över tid, både för den enskilda studenten och för gruppens dynamik. Vid muntliga examinationer och gemensamma skriftliga inlämningsuppgifter ställs läraren inför dilemmat mellan att främja inkluderande lärandemiljöer och att säkerställa individuell och rättssäker bedömning.
Under presentationen tas både goda exempel och utmaningar upp som diskuterar möjliga strategier för gruppindelning och examinationsformer, där balansen mellan pedagogiskt stöd och akademisk rättvisa är central. Vilka didaktiska val kan stärka både de stödbehövande och de högpresterande studenternas lärande? Resultaten har betydelse för kursdesign och bedömningspraktiker inom högre utbildning och erbjuder en reflekterande utgångspunkt för lärare som vill utveckla inkluderande men rättssäkra examinationsformer.

11.Programexamination som pedagogiskt verktyg

Presentatör: Nellie Gertsson och Lisa Källström

I dagens högre utbildning bedöms studenters prestationer ofta genom små, isolerade kursmoment, vilket kan försvåra deras förmåga att integrera kunskaper och se helheter. Samtidigt efterfrågas mer innovativa undervisningsmetoder som inte bara utvecklar studenternas ämnesspecifika kunskaper utan även främjar bredare kompetenser. Att införa programexaminationer innebär en möjlighet att bedöma studenters övergripande läranderesultat genom att de förväntas behålla och tillämpa kunskaper och färdigheter från tidigare kurser för att lösa komplexa, ofta verklighetsbaserade problem. Sådana uppgifter kan dessutom bidra till utvecklingen av så kallade soft skills. Även om tidigare forskning visar på positiva effekter av den här typen av summerande uppgifter, finns det fortfarande mycket kvar att utforska. Två centrala begrepp i sammanhanget är work-readiness (redo för arbetslivet) och self-efficacy (tilltro till sin egen förmåga).

Denna studie utgår från Ekonomprogrammet vid Högskolan Kristianstad och två olika programexaminationer för att illustrera hur sådana examinationer kan utformas med olika pedagogiska utgångspunkter: upplevelsebaserat lärande och Design Thinking. Vidare utforskas om och varför programexaminationer påverkar studenters uppfattning om hur redo de är för arbetslivet och tilltron till den egna förmågan. Studien är kvalitativ och baseras på data från flera källor: dokument, observationer, en kvalitativ enkät och fokusgruppsintervjuer med studenter.

Resultaten visar att de flesta studenterna upplever ökad tilltro till sin egen förmåga samt en starkare känsla av att vara redo för arbetslivet. I analysen framträder faktorer som förklarar detta. Gällande tilltro till sin egen förmåga lyfts (1) självmedvetenhet och reflektion, (2) bevis för lärande, (3) motivation och driv, (4) social jämförelse och (5) utveckling. När det gäller hur redo för arbetslivet studenterna är ses (1) professionell relevans, (2) självständighet, (3) utmaning, (4) livslångtlärande och (5) framtidsorientering som centralt. Studien bidrar med kunskap om hur programexaminationer kan utformas för att stödja studenters lärande, stärka tron på den egna förmågan och få studenterna att känna sig mer redo för arbetslivet.

12. Learning in Actions: Verify the Effect of Curriculum Backward Design

Presentatör: Liang Yu

Professional learning in software engineering often faces several problems [1], such as overloaded learning content in limited time, loose connection between theory and real-world practice, and insufficient learner engagement. Especially, these problems are challenging when teaching fast changing topics like Generative AI (GenAI), where learners need to quickly build understanding and practical skills. To mitigate these problems, we experimented with a backward curriculum design [2] approach in a workshop for software professionals at Ericsson. Backward design begins with clear learning outcomes and then works backward to create assessments and learning activities that support those outcomes. For this workshop, the goals were understanding retrieval-augmented generation and building GenAI-based chatbot applications. The workshop was designed as a full-day session, featuring example-based exercises at five levels of difficulty. Each activity was built on the previous one to help participants apply their learning step by step. The sessions included live demonstrations by a teaching lead, group discussions, and peer learning to support different learning styles. To evaluate the workshop’s impact, we collected data from pre- and post-quizzes, participant reflections, and observation notes. We focused on three questions: I) Did participants improve their understanding of GenAI? II) Did they gain useful and job-relevant skills? III) Were the outcomes aligned with the original learning goals? The results showed that participants developed both system-level understanding and hands-on ability to build chatbot applications using GenAI. Several participants created working prototypes during the workshop. Feedback from participants confirmed that the learning activities aligned with the intended goals. Our experience suggests that backward design is a useful method for creating focused, practical, and engaging learning experiences, especially in technical fields where both understanding and application are important.

13. Industry-specific hand-ins or how to avoid Canvas at all costs

Presentatör: Emil Folino

Industry-specific hand-ins or how to avoid Canvas at all costs As educators, we place considerable emphasis on preparing students for their future professions by focusing on relevant knowledge, skills, and dispositions throughout our courses. In mechanical engineering, for instance, students learn materials science to select appropriate materials for specific applications. In nursing, the ability to perform and analyze blood tests is a crucial competency. In computer science, understanding which concepts and constructs to apply when writing e>icient algorithms is essential. However, when it comes to assignment submission, we often rely on the most convenient option—typically the built-in tools of a Learning Management System (LMS). Prompted by the provocative question, “Developers never submit assignments through Canvas—why should your students?”, I developed a submission process using GitHub, an industry-standard version control system. In this presentation, I will demonstrate the system and explore how assignment submission can itself become an integral part of the learning experience.

14. Studenters användande av AI

Presentatörer: Jonas Knutsson & Emma Jönsson

Rundabordsamtal Lärarlärdom 2025 Jonas Knutsson,Pedagogisk utvecklare, BTH Emma Jönsson,Pedagogisk utvecklare, BTH Studenters användande av AI Generativ AI (GenAI) har sedan ChatGPT:s lansering i novemeber 2022 blivit ett centralt ämne inom högre utbildning. Diskussionerna har gällt bland annat rättsäker examination samt verktygets potential som individanpassat studiestöd (Anuyahong, Rattanapong, & Patcha, 2023). Dock identifierade vi som pedagogiska utvecklare avsaknad på undersökningar avseende studenters faktiska användande av GenAI och hur det påverkan deras studieteknik. Vi hade även ett intresse av att se om utbildningarna på Blekinge tekniska högskola hade anpassats till GenAI. Därav genomförde vi en första studie våren 2024 som vi sedan följde upp våren 2025. Enkäterna är kopior med samma kvantitativa som kvalitativa frågor för att kunna följa utvecklingen över tid. Resultaten visar på ett ökat användande av GenAI, att fler studenter anser att deras studieteknik påverkas samt att undersökta utbildningar i en högre grad anpassar sina utbildningar efter GenAI. Som pedagogiska utvecklare ser vi med särskilt intresse på det ökade användandet av GenAI som studiekamrat då denna teknik har potential att bli varje students individuella coach (Parnes, 2024). Syftet med vår session på Lärarlärdom är att möjliggöra diskussioner baserat på våra resultat. Detta för att kunna dela och samla in erfarenheter, tankar och åsikter för vårt fortsatta arbete avseende ”Studenters användande av AI”. Frågorna vi ämnar ställa är följande: • Bedrivs det idag något arbete avseende GenAI som studiekamrat på ditt lärosäte / institution? Om så, hur? • Bedrivs det idag något arbete med att anpassa GenAI-anpassa utbildningar på ditt lärosäte, institution, utbildning och/eller kurs avseende riktlinjer, etik, delaktighet? Om så, hur? • Vilket stöd anser ni vara nödvändigt för att främja en positiv utveckling av generativ AI för både personal och studenter? Anser ni att detta stöd är tillgängligt i dagsläget?

15. Kollegial samverkan för studenters språk- och skrivutveckling

Presentatörer: Johan Landgren, Stina-Maria Ehn Börjesson, Johan Blomgren & Maria Nyberg

Förmågan till både muntlig och skriftlig framställning är ett tydligt mål för kandidatexamen enligt Högskoleförordningen. På högskolenivå möter studenter ofta ett nytt sätt att skriva och ta till sig texter, vilket innebär utmaningar för många. Tidigare studier betonar vikten av att stödja språk- och skrivutveckling genom hela utbildningen (Erixon & Josephson, 2017). Det kräver dock en systematisk ansats i hur lärarlag arbetar med dessa frågor samt en gemensam förståelse för hur arbetet kan bedrivas. Kollegial samverkan och gemensam reflektion kring undervisning har blivit alltmer centrala inom högskolepedagogisk forskning. Fokus har förskjutits från den enskilde läraren till en mer organisatorisk och samverkande struktur (Bolander et al., 2023). Studier visar också att ämnesöverskridande samarbete inom lärarkollegiet kan öka studenters medvetenhet om akademiska krav (Thies & Rosario, 2019). När erfarenheter delas kan det leda till positiva utvecklingsprocesser för både lärare och studenter. Inom projektet Kollegial utveckling av studenters språk- och skrivutveckling vid avdelningen för mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad har syftet varit att utforska hur kollegial samverkan kan stärka studenters skrivande. Verktyg och strategier har testats, och två processer har följts: den kollegiala processen samt studenters upplevda utveckling. Aktiviteter med både lärare och studenter har prövats för att få en gemensam förståelse kring hur skrivutveckling kan stödjas inom utbildningen. Resultatet visar på betydelsen av kollegial samsyn för att uppnå en förändring hur studenterna klarar av skrivuppgifter. Det har varit viktigt att ta del av studenternas upplevelser och språkliga resa genom akademin. Ett tydligt behov framträdde av att etablera ett gemensamt sätt att kommunicera om text och skrivande mellan olika kurser och ämnesområden, att sträva mot en gemensam textkultur. Denna textkultur kan ses som en ständigt pågående kollegial process, där lärare tillsammans reflekterar över och utvecklar strategier för att stärka studenternas språk- och skrivutveckling och därmed deras akademiska litteracitet.