Utbildning och samverkan

BTH arbetar aktivt för att samverka med det omgivande samhället och vara en drivande aktör på både regional och nationell nivå. Genom denna samverkan stärker högskolan sin roll och position, med målet att bli ledande även på internationell nivå.

Två män sitter i en soffa och tittar på en bärbar dator

Samverkansmodell

BTH strävar efter att skapa kompletta utbildnings- och forskningsmiljöer i nära samverkan med omgivningen. Denna koppling är avgörande för att säkerställa att utbildningarna har en stark forskningsanknytning och att forskningen är relevant för samhället. Majoriteten av BTH:s forskning bedrivs i nära samverkan med externa aktörer.

BTH:s samverkansmodell

Samverkansmodellen ger en övergripande beskrivning av hur BTH arbetar strategiskt med:

  • Partnerskap: Långsiktiga samarbeten med företag, myndigheter och organisationer.
  • Samverkansaktiviteter: Praktiska samarbeten som stärker utbildning och forskning.
  • Samverkansplattformar: Strukturer och arenor för dialog och utveckling tillsammans med externa aktörer.

Perspektivet samverkan inom utbildning

Samverkan är en central del av BTH:s utbildningar och en nyckel till att skapa ömsesidig nytta mellan högskolan och det omgivande samhället. Nedan beskrivs definition, syfte och konkreta exempel på hur samverkan integreras i utbildningen.

Legal förankring: I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta (HL 1992:1434 1 kap 2§).

Definition: Samverkan innebär en interaktiv process som skapar ömsesidig nytta både för lärosäte och samverkanspartners och som är integrerad i lärosätets kärnverksamhet.

Syfte: Vid BTH bidrar samverkan med näringsliv och andra delar av omgivande samhälle till ökad relevans, attraktivitet och kvalitet inom utbildning och forskning, samt möjliggör ett effektivt nyttiggörande av lärosätets kunskapstillgångar.

Realisering: Samverkan inom utbildning kan förslagsvis realiseras genom studentprojekt med förankring i externa parters konkreta frågeställningar, examensarbeten baserade på externa uppdrag och poänggivande studentpraktik (till exempel VFU). Representanter från externa parter kan med fördel involveras i handledning av examensarbeten, i gästföreläsningar, som mentorer, som externa representanter i programutskott, eller som timanställda gästlärare.