SI

Vad är och varför SI?

Supplemental Instruction (SI) eller Samverkansinlärning är en pedagogisk metod som används vid olika typer av lärosäten såsom universitet, högskola, gymnasieskola men även grundskola. Syftet med metoden är att stärka studenternas studieförmågor och studieresultat för att öka genomströmningen samt motverka avhopp. Detta sker genom att de tränar på att förbättra sin inlärningsförmåga, sin förmåga till kritiskt tänkande och problemlösning, ta eget ansvar för sina studier, skapa en studievänlig gemenskap, ta ansvar för resultatet, förbereda och motivera för vidare studier.

Ingenjörsutbildningarna i Sverige har under en längre tid haft problem med låg genomströmning och då har det främst varit matematik och programmeringskurser under det första året som studenterna har haft problem med. I program där SI-metoden har använts har studenternas prestationer förbättrats och genomströmningen har ökat. Vidare ger en bättre ämnesförståelse en bättre grund för efterföljande kurser. SI-metoden har på så sätt blivit en metod som används vid många lärosäten både nationellt och internationellt, samt inom många ämnesområden.

SI-metoden

Metoden går ut på att seniora studenter, som tidigare gått en specifik kurs med bra resultat, hjälper studenter att utveckla sina studietekniker i den specifika kursen. Den seniora studenten kallas för SI-ledare och förhållningssättet är ett lärande där tonvikten ligger på ett självstyrt och kollektivt lärande. Utbyte av tankar och idéer mellan studenter ska stärka deras förståelse i ämnet. Denna studieteknik kan sedan studenterna själva tillämpa i andra kurser.

SI-ledare träffar studenterna i mindre grupper (5–25 studenter) och det sker regelbundet varje vecka. Träffarna är ca 1h. Vid dessa möten guidar SI-ledaren studenterna genom studiematerialet och försöker få dem att själva ta ansvar för sin inlärning. Det sker inte med föreläsningar eller genom att ge de rätta svaren, utan genom att ordna kursrelaterade övningar och uppgifter som studenterna i gruppen tillsammans ska försöka lösa genom diskussioner, gruppövningar eller något annat angreppssätt. Det är alltså viktigt att SI-ledaren ger studenterna egna verktyg för att lösa problemen och att bolla tillbaka uppgiften till gruppen och inte ge svaren. Detta för att studenterna ska inse att inlärningsansvaret ligger hos dem själva. Förutom att studenterna utvecklar sin studieteknik så tränar de även sina förmågor i kritisk granskning, presentationsteknik och lagarbete. Frågor som de inte tillsamman kan svara på ska de ta med sig till läraren till på kursen. Då SI-ledare håller i SI-mötena och utan närvaro av någon lärare ska studenterna kunna känna sig avslappnade och våga ställa alla typer av frågor utan att bli bedömda samt den inre motivationen och det kollektiva lärandet ska stimuleras.

SI-metoden används vid flera lärosäten i Sverige bl.a. på Chalmers, KTH och LTH med goda resultat. Lunds universitet utgör ett nationellt utbildnings- och utvecklingscenter med en certifierad utbildare. De ingår i ett internationellt nätverk med nationella center i Australien, Sydafrika, Kanade, USA och England.

Fördelar med SI

Ungefär hälften av studenterna som deltar i ett SI-möte, oavsett hur duktiga eller motiverade de är, upplever att de kan mer än vad de tror. En förklaring är att de övar sig till ett mer abstrakt och kritiskt tänkande och detta underlättas när de i sina grupper slipper att få sina prestationer bedömda och de på egna villkor kan reflektera kring sitt eget lärande.

En annan positiv effekt med SI-metoden är att SI-ledare förbättrar sina ämneskunskaper och studieteknik, sam de tränar även sin ledarskapsroll som är viktigt inför deras kommande yrkesroll. Att ”visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens” är ett mål, enligt Högskoleförordningen, en student med avlagd kandidatexamen ska ha uppnått. En student med en civilingenjörsexamen ska även ha uppnått målet ”visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning.”. Då färdighetsövningar inom dessa målområden ofta är begränsade inom olika ämnen, kan en student genom att delta i SI-verksamheten få möjlighet att träna på dessa förmågor.

Förutom att studenter klarar sig bättre på kurser med SI-verksamhet så de klarar sig bättre totalt sätt redan efter det första året. Dessa positiva effekter har även observerats hålla i sig under hela utbildningen och andelen som tar ut sin examen är även större hos dem med hög SI-närvaro jämfört med dem med låg närvaro.

SI-möte

Möten erbjuds alla som kommer nya till en kurs och de erbjuds ett möte på 1 timme varje vecka under 8 veckor. Mötena genomförs utan lärare från kursen och det är enbart SI-ledaren som håller i mötet, vilket för många kan kännas skönt, eftersom de kan diskutera och fråga utan att bli bedömda.

Under mötena ska lärandet kunna ske i en positiv miljö i samverkan med andra studenter. Studenterna kan inte förvänta sig att SI-ledaren ska ge dem de rätta svaren utan SI-ledarens roll är att stötta dem i att tillsammans hitta lösningarna och hittar de ingen lösning ska dessa frågor lyftas i den ordinarie undervisningen.

För att SI-programmet ska kunna utvärderas med hänsyn till både resultat och upplevelse krävs det närvarokontroll och att varje SI-ledare fyller i veckorapporter som fungerar som en kontinuerlig reflektion. Syftet med veckorapporterna är att SI-ledarna ska kunna följa sin utveckling under arbetet och på så sätt stärka sin ledarskapsroll.

Det är vanligt att det under SI-mötena pratas om sakar som inte har med kursen att göra, vilket brukar lyftas som något positivt eftersom det ofta kan användas till fördel i andra kurser, samt att det brukar främja samarbetet i grupperna.

Vad får du ut av att bli SI-ledare?

600 kr i veckan, kunskap i tillämpat ledarskap, träning i att prata framför grupper, fördjupade ämneskunskaper, ett roligt engagemang och många nya kontakter. I en SI-grupp lär du dig att arbeta tillsammans med alla kategorier av studenter men även lärare. Vidare får du ett arbetsintyg som är eftertraktat i ditt CV, eftersom SI-ledaren erhåller en tillämpad ledarskapsutbildning och den har visat sig vara eftertraktat på arbetsmarknaden när du har tagit din examen.

SI-ledarens uppgifter och roll

SI-ledaren väljs efter ansökan och intervju, och urval sker efter socialkompetens, akademisk förmåga och att vilja ta ansvar.

SI-ledaren:

  • en senior student som har klarat av kursen som hen är SI-ledare i.
  • är intresserad av ledarskap och pedagogik, tycker det är roligt att arbeta tillsammans i grupp och att dela med sig av sin kunskap och som vill lära sig att få studenter engagerade och motiverade.
  • får en ca 2 dagar lång SI-ledarutbildning av en utbildad metodhandledare.
  • ska inför träffarna förbereda övningar t.ex. frågor till frågesport, sammanfattning av föreläsningar, tänkta testfrågorfrågor.
  • samarbetar med lärare/lärarna på kursen och följer instruktionerna som har getts under lektionen.
  • ska vara en förebild för nya studenter samt försöka motivera och vägleda dem att finna sin egen studiestrategi, utan att göra arbetet åt dem.
  • vara en förmedlare mellan studenter och lärare och aldrig instämma i kritiska omdömen eller involvera sig i diskussioner rörande den andra parten. Viktigt att lyssna och förmedla konstruktiv kritik om så behövs.
  • ansvar att före kursstart delta i SI-ledarutbildningen, dela ut utvärderingsblanketter i samband med sista SI-mötet i en kurs, samt marknadsföra SI-programmet.
  • delta i utvärderingen av SI-mötena efter kurser. För att kunna värdera SI-arbetet i en kurs krävs det att SI-ledaren observerar närvarande studenter vid respektive träff.
  • jobbar 5 timmar varje vecka
    • 1 timme SI-möte
    • 1,5 timme handledarmöte och möte med andra SI-ledare för uppföljning av arbete och vidareutbildning, samt rapport av närvaro och ifyllande av veckorapport
    • 2,5 timmar förberedelse som då även inkluderar deltagande på föreläsning och kontakt med huvudlärare i berörd kurs, för att hålla sig uppdaterad med eventuella förändringar i kursen och kurslitteraturen.

SI-utvärdering och forskning

Vid Lunds universitet och Lunds tekniska högskola (LTH) har de gjort många utvärderingar och mycket forskning kring SI.

I en undersökning där man jämförde andelen godkända på första tentamen i endimensionell analys var det mindre än 50 % som klarade tentan om de endast hade varit på något eller inget SI-möte, men i gruppen som hade varit med på alla eller nästan alla mötena var det över 70 % som klarade första tentamen.

I en studie som gjordes under perioden 2010/2011, 2011/2012 och 2012/2013 av 2463 studenter från 12 ingenjörsprogram vid LTH i Lund visade det sig att studenter som deltog i SI-mötena under det första året klarade ungefär en tredjedel mer poäng än studenter som inte deltog vid SI-mötena. Förbättringarna observerades även i kurser som inte använde SI-metoden, vilket förklaras med att SI har en överföringseffekt till andra kurser. I undersökningen av de som har 5 års studier vid LTH visade sig att de som hade hög SI närvaro är andelen som tagit examen dubbelt så stor jämfört med dem som hade låg SI-närvaro. Vidare observerade man att andelen avbrott var nästa 6 gånger mindre för dem med hög SI-närvaro än de med låg SI-närvaro. Poängproduktionen hos studenter som inte gjort avbrott eller tagit ut examen efter 5 är nästan 30 poäng högre för de med hög SI-närvaro än de med låg SI-närvaro.

SI-metodhandledare

Metodhandledaren är en lärare, doktorand eller annan person vid en institution som är ansvarig för att rutiner och administration av SI-programmet i en kurs fungerar. Handledaren håller veckovis kontakt med SI-ledarna under kursen för återkoppling, vidareutbildning och ventilering av problem, samt observerar regelbundet SI-möten, läser loggbok, håller handledarmöten och utvärderar verksamheten i slutet av kursen.

Metodhandledaren går en 2,5 dagars SI-metodhandledarutbildning av personal vid ett Nationellt centrum för Supplemental Instruction.

Kontakt

Gunilla Åkesson Nilsson
E-post: gunilla.akesson.nilsson@bth.se
Telefon: 0455-38 56 86

Lena Prinselaar
E-post: lena.prinselaar@bth.se
Telefon: 0455-38 55 38