Stadsplanering

Planering för hållbar utveckling

Planering för hållbar utveckling

Forskningen är inriktad på att studera förändringar och mutationer som sker i samspelet mellan människorna och deras sociala och fysiska miljöer. Forskningen är mångvetenskaplig med kompetens från flera olika områden.
Forskningen bedrivs inom fyra områden med ett gemensamt fokus på att undersöka planering för en hållbar stadsutveckling:

Inkluderande stadsplanering och urbana morfologier
Inom detta forskningsområde studeras stadens morfogenes, det vill säga hur stadens form och mönster har utvecklats över tiden. Genom detta morfologiska perspektiv går det att utröna olika principer och ramverk för hur staden växer fram med syftet att erhålla en mer hållbar bebyggd miljö. Forskarna förespråkar ett inkluderande och deltagande perspektiv på planering och design av staden.

Planeringsprocesser och maktrelationer
Forskningen undersöker processer för en hållbar utveckling och tillhörande maktrelationer och beslutsfattande samt gör en kritiska analyser av kommunala planeringsprocesser. Även samtida strategier, trender, markanvändning och fysisk planering som syftar till en utveckling av en hållbart byggd miljö studeras.

Rumsliga relationer och processer i planering och byggd miljö
Detta forskningsområde antar ett socio-materiellt perspektiv på hur subjektivitet, makt och rumsliga praktiker iscensätts och erfars i och genom planering och byggd miljö. Samband och ömsesidig påverkan mellan 1) visioner, idéer och intentioner, 2) materiella rum, och 3) upplevelser och erfarenheter undersöks. Fokus ligger på relationer, processer och beslutsanalys, i samtiden och historien.

Miljöplaneringsprocesser
Forskarna ser på den fysiska planeringen ur olika perspektiv, till exempel miljömässigt, juridiskt eller tekniskt. De studerar även planeringsprocessernas komplexitet ur ett socialt, rumsligt och rättsligt sammanhang. Ny teknik och framväxten av miljöhänsyn i storskaliga planeringsprojekt tas också upp.

Forskningen inom planering för hållbar utveckling bedrivs i huvudsak på institutionen för fysisk planering.

Intervju med forskare

Intervju med Abdellah Abarkan (3 min)

Abedellah Abarkan, forskare inom fysisk planering, berättar att det finns två forskningsområden. Det ena handlar om hur man ska forma den hållbara staden och det andra behandlar miljöfrågor.

Exempel på projekt

UrbanHist

Under hela 1900-talet har stadsplanering varit ett viktigt verktyg för den sociala utvecklingen. Detta gäller för Europa mer än för någon annan kontinent. Stadsplanering har i hög grad bidragit till framväxten av välfärdsstaten, starka ekonomier och en relativt balanserad bebyggelsestruktur. Men stadsplanering har även orsakat förtryck och förstörelse av vissa befolkningsgrupper och natur- och kulturresurser.

De flesta tidigare studier av 1900-talets stadsplanering har haft ett nationellt perspektiv och de har utförts med olika metoder. En gemensam övergripande studie över stadsplaneringens roll i Europa har saknats – fram till nu.

Professor Abdellah Abarkan tillsammans med Bauhausuniversitetet i Weimar i Tyskland, universitetet i Valladolid i Spanien samt universitetet Pavol Jozef Šafárik i Slovakien, har beviljats medel för ett forskningsprojekt där målet är att ur ett europeiskt perspektiv utveckla och på ett hållbart sätt främja en gemensam förståelse av 1900-talets stadsplanering.

Finansiär: Projektet har beviljats 3 700 000 € ur EU-fonden ”Marie Curie Innovative Training Network” där BTH får drygt 790 000 €.

Kontaktperson: Abdellah Abarkan, abdellah.abarkan@bth.se

 

Trygghet och offentligt liv i fysisk planering

Offentligt liv och utformningen av offentliga platser har under de senaste åren upptagit ett betydande utrymme när planerare, politiker, allmänhet och arkitekter diskuterat stadsutveckling och vad som formar ”den goda staden”.  Ett centralt begrepp i denna diskurs har varit trygghet, ett begrepp som tidvis blivit synonymt med det stadsliv som eftersträvats. Men hur påverkas det offentliga livet av den rådande trygghetsdiskursen och de förslag till fysisk utformning som förutsätts ge trygghet? Kan det till och med vara så att de förslag till fysisk förändring av stadsmiljöer som förutsätts ge trygghet kan vara kontraproduktiva och negativt påverka stadens offentliga liv? Detta är frågor som undersöks i projektet av Lina Berglund-Snodgrass, doktorand i fysisk planering.

Projektägare: BTH
Finansiär: Internfinansiering
Kontaktperson: Lina Berglund-Snodgrass

Projektet är avslutat.

Friluftsliv i förändring

Doktorand Lena Peterson Forsberg och professor Lars Emmelin, BTH,  deltar i Naturvårdsverkets projekt om ”Kommunala friluftsplaner” som löper under 2012-2013. Syftet med projektet är att Naturvårdsverket ska kunna ta fram en vägledning till kommunerna som ger förslag på framtagandeprocess, struktur och innehåll för en användarvänlig friluftsplan. Projektledare är Christina Frimodig, Naturvårdsverket. Som ett led i forskningen studeras två pågående friluftsplaneprocesser i kommunerna Örnsköldsvik och Linköping samt ett urval befintliga friluftsplaner.

Projektägare: BTH
Finansiärer: Naturvårdsverket
Projektgrupp: Deltagare från Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting,  Svenskt Friluftsliv, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Östergötland och Örnsköldsviks kommun.
Kontaktperson: Lars Emmelin

Projektet är avslutat.