Kursen syftar till att ge introduktion till och kunskap om ingenjörsarbete och en grund för studenternas fortsatta utveckling som ingenjörer inom ICT-området genom att: @@ ge studenterna en introduktion till området informations- och kommunikationsteknologi (ICT), områdets utveckling, central terminologi samt aktuella utmaningar. @@ ge studenterna inblick i och förståelse för ingenjörsmässiga metoder och arbetssätt inom ICT-området samt olika yrkesroller relevanta inom ämnesområdet. @@ stimulera studenternas initiativförmåga och kreativitet i ingenjörsmässiga problem. @@ introducera grunderna för muntlig och skriftlig kommunikation. @@ ge studenterna kunskap om och förståelse för vikten av professionella färdigheter och förhållningssätt. @@ ge studenterna förståelse om personlig ledning: planering, prioritering, uppföljning, tidsstudie. @@ ge studenterna en introduktion till hållbar utveckling.

Kursen lär ut strukturerad programmering och problemlösning med programsspråket Python.

Syftet med kursen är att ge kunskap i objektorienterad programmering, dels för fortsatta studier inom datavetenskap och dels för att kunna lösa generella programmeringsuppgifter i arbetslivet.

Kursen syftar till att deltagarna inhämtar de grundläggande kunskaper inom linjär algebra som fordras inom tekniska utbildningsprogram.

Kursens syfte är att ge en introduktion till matematikstudier på universitetsnivå. Kursen genomsyras av ett undersökande matematiskt arbetssätt via problemlösningsaktiviteter. I kursen ingår studieteknik där studenten tränas i att reflektera över sitt eget arbetssätt och studieupplägg i matematik.

Arkitekturen och designen av ett mjukvarusystem påverkar i hög grad kvaliteten på systemet och kostnaden för utvecklingen. Utgående från grundläggande objektorienterade begrepp och designprinciper analyseras och modelleras ett systems struktur och beteende med hjälp av modelleringsspråket UML (Unified Modelling Language) i en strukturerad arbetsmetodik, Unified Process. Arbetsmetodiken utgår från en beskrivning av kundkrav och bygger en spårbar kedja via olika UML-modeller hela vägen fram till implementation och testning. Den strukturerade arbetsmetodiken och modelleringsspråket UML ger ett stöd till designarbetet, men för att skapa en hållbar programvarudesign krävs också en förståelse för grundläggande designprinciper och designmönster. Designmönster är generella lösningsförslag på vanligt förekommande problem, och som mjukvaruutvecklare förväntas man känna till och kunna anpassa dessa generella lösningar till de konkreta utmaningar man försöker lösa. Grundläggande designprinciper beskriver hur man fördelar olika typer av ansvar mellan klasser för att få löst kopplad och lättunderhållen programvarukod.

Kursens syfte är att ge studenten grundläggande kunskap om hur utveckling av stora programvarusystem sker. Syftet är även att ge studenten sådan kunskap om utvecklingsprocessen, kravhantering, testning, arkitekturdesign, projektplanering och projektuppföljning, att han/hon kan delta i planeringen av ett mindre projekt. Kursen syftar till teoretisk kunskapsinhämtning och praktisk tillämpning.

Kursen syftar till att studenten skall skaffa sig grundläggande förståelse för matematisk analys i en variabel med tillämpningar inom framför allt tekniska ämnesområden.

Kursens syfte är att ge en introduktion till algoritmer och datastrukturer när det gäller såväl teoretiska aspekter som implementeringsaspekter.

Kursen syftar till att studenten skall skaffa sig grundläggande förståelse för matematisk analys i en variabel med tillämpningar inom framför allt tekniska ämnesområden.

Kursens syfte är att de studerande ska få en introduktion till industriell ekonomi samt en översiktlig bild över hur dess delområden hänger samman.

Kursens syfte är att ge en introduktion till matematiska begrepp, metoder och problemställningar inom diskret matematik. Den diskreta matematiken utgör en viktig bas för studier inom datavetenskap och många digitala tillämpningsområden.

Kursen syftar till att ge en introduktion till hur ett datorsystem fungerar på maskinspråksnivå. Det är viktigt att ha kännedom om de tekniska förutsättningarna i en dator när man arbetar med programmering. Kursen syftar till att ge en utökad förståelse kring datorns logiska funktion på låg nivå för att lättare kunna förstå och hantera datorn även när man använder högnivåspråk.

Eftersom operativsystem utgör gränssnittet mellan mjukvara och hårdvara krävs det god förståelse kring hur gränssnittet fungerar och hur det bör hanteras av mjukvaruutvecklare. Detta berör alla system, så som traditionella datorer och mobila inbyggda system. I grunden hanterar operativsystemet fördelningen av datorns resurser och det är därav viktigt att en mjukvaruutvecklare har goda kunskaper kring hur operativsystemet fungerar samt hur prestandan påverkas av fördelningen.

Kursen syftar till att studenten skall skaffa sig grundläggande förståelse för matematisk analys i flera variabler med tillämpningar inom framför allt tekniska ämnesområden.

Kursens syfte är att studenten ska skaffa sig grundläggande kunskaper i mekanik som en bas för fortsatta studier inom ingenjörsvetenskap. Studenten tränar ingenjörsmässigt modelltänkande och förmåga till problemlösning samt utvecklar sin förståelse för matematisk modellering av naturen.

Kursens syfte är att erbjuda grundläggande och fördjupade kunskaper och färdigheter inom kontinuerlig kravhantering och produkthantering i storskalig utveckling av mjukvaruintensiva system och produkter i en förändringsbenägen och kostnadskänslig verklighet. Kursen ger både teoretisk analysförmåga inom området och praktisk tillämpning av metoder och tekniker för kravhantering och produkthantering.

Testning är en central aktivitet i mjukvaruutveckling, men det är ofta en utmaning att testa programvara på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Syftet med kursen är att få deltagarna att inse hur testning kan förbättra programvarans kvalitet om den effektivt integreras i mjukvaruutvecklingsprocesserna och förstå hur detta kan åstadkommas med hjälp av både etablerade och nya tekniker inom mjukvarutestning. Syftet är också att förmedla praktisk erfarenhet av verktyg som stödjer och automatisera dessa tekniker.

Kursen syftar till att förmedla kunskap, kompetens och praktisk erfarenhet gällande kommunikation, samarbete och koordinering av programvaruutvecklingsprojekt utifrån det globala perspektivet. Kursen syftar även till att lära studenterna olika sätt att kommunicera i ett globalt nätverk, i ett globalt team och hur de ska tolka och lyhört utnyttja mångfald i sina yrkesmässiga liv.

Kursen syftar till att, så nära det är möjligt, efterlikna ett systemteknikprojekt, med tonvikt på mjukvara, som det normalt kan bedrivas ute i industrin. I denna kurs praktiserar studenten metoder som understödjer detta ingenjörsmässiga arbetssätt. Utvecklingsarbete i grupp ställer dessutom krav på organisation, ledning, samarbetsförmåga och muntlig såväl som skriftlig kommunikation med medarbetare, kunder och andra intressenter. Inom ramen för denna kurs ges studenten möjlighet att vidareutveckla sina kunskaper inom dessa mjukare bitar av konsten att lyckas med programutveckling. Sammantaget utvecklar studenten sina förmågor inom mjukvaruutveckling för att ytterligare förbereda sig inför sin yrkesverksamhet.

Kursens syfte är att studenterna skall skaffa sig kunskaper i såväl sannolikhetsteori som statistisk teori och metodik. Tonvikten ligger på sannolikhetsteori med tekniska tillämpningar som grund för fortsatta studier i tekniska ämnen, t.ex. tillförlitlighetsteknik, signalbehandling och telekommunikation samt även ekonomi.

Artificiell intelligens i olika former finns i en allt större del av de datoriserade system vi använder - optimeringstekniker inom logistik, datorstyrda karaktärer i datorspel, beslutsstödsystem, bildbehandlingsalgoritmer och mobila robotar. Kursen syftar till att introducera området artificiell intelligens och några av dess tillämpningsområden.

Programvaruarkitektur är ett viktigt tekniskt koncept i modern, storskalig programvaruutveckling, där programvaruarkitektur tjänar flera syften: planering av utvecklingsresurser; analys av problemdomänen från flera olika perspektiv med hjälp av arkitekturella vyer, samt abstraktion av stora mängder information för att uppnå en användbar översikt av systemet. Dessutom är programvaruarkitekturen och de beslut som fattats angående dess konstruktion nyckelkomponenter för att planera och åstadkomma specifika nivåer av kvalitet i det färdiga systemet och därmed också avgörande för systemets framgångsmöjligheter. I kursen förväntas studenten skaffa sig detaljerad kunskap om programvaruarkitektur och kvalitet, om programvaruarkitektur och dess relaterade beslutseffekter på kvaliteten på den utvecklade programvaran. Studenten förväntas uppnå detaljerad förståelse om hur: i) programvaruarkitektur av befintliga programvarusystem dokumenteras; ii) programvaruarkitekturer konstrueras baserat på moderna metoder och idéer, t.ex. arkitekturstilar, -mönster och taktiker, genom att ta hänsyn till den önskade programvaran, den omgivande teknologin och utvecklingsorganisationen; iii) resonera sakligt och faktabaserat om en specifik programvaruarkitekturs lämplighet för en viss produkt eller tjänst.

Kursens syfte är att ge fördjupad kunskap inom fysik med relevans för mjukvaruutveckling.

Kursen syftar till att ge en övergripande förståelse för effekter av teknisk utveckling inom företag, branscher och samhället i stort. Beskrivningen av historiska perspektiv är centrala i kursen men tyngdpunkten ligger på modern teknikutveckling, och där framför allt hur digitaliseringen av samhället omvandlar och har påverkar företag, arbetsmarknaden, samhället och individen.

Syftet med denna kurs är att studenterna ska lära sig hur man skriver en kompilator. En kompilator består av tre delar: parsning, tolkning (interpretering) och kodgenerering. Parsning är användbart bland annat i samband med att man läser och skriver olika filformat. Kunskap om interpretering ökar förståelsen för semantiken i programmeringsspråk, till exempel när man behöver förstå specifikationen till programmeringsspråket C++. Kunskap om kodgenerering hjälper programmeraren förstå hur olika konstruktioner i ett högnivåspråk motsvarar exekverbar lågnivåkod. God förståelse av vilken lågnivåkod som genereras är viktigt vid felsökning (debugging) och prestandaoptimering, samt vid så kallad reverse-engineering av exekveringsflödet i ett program, vilket bland annat behövs för att analysera skadliga program (malware).

Kursen syftar till att ge en introduktion till IT-och mjukvaruutmaningar inom säkerhet och proaktivt introducera säkerhetsproblem i utvecklingsprocessen. Huvudsyftet är att införa metoder och tekniker för att samla säkerhetskrav och att integrera säkerhetsproblemen i hela utvecklingsprocessen för att kunna utveckla säker mjukvara.

Kursen syftar till att ge kunskap om design av interaktionssystem. Kursen lyfter fram tillvägagångssätt och begrepp inom bedömning av användbarhet och interaktionsdesign. Vidare introducerar kursen till området människa-datorinteraktion (HCI) och olika utvecklingsmetoder.

Kursen syftar till att ge kunskap om olika perspektiv på hållbarhet inom mjukvaruutveckling: i) Hållbarhet i utvecklingsprocessen, som innefattar utveckling med ansvarsfull användning av ekologiska, mänskliga och ekonomiska resurser. ii) Hållbarhet vid underhållsprocessperspektivet, under driften av systemet och före systemavveckling, inklusive kontinuerlig övervakning av kvalitets- och kunskapshantering. iii) Hållbarhet i systemproduktionsperspektivet, som täcker användningen av resurser för produktion och installation av systemet och exempelvis uppnås genom att använda gröna IT-principer, hållbart producerade hårdvarukomponenter och optimering av den nödvändiga logistiken för montering. iv) Hållbarhet i användarperspektivet, som handlar om mjukvarusystemet som produkt med hänsyn till ansvaret för miljöpåverkan och utformning av gröna affärsprocesser.

Syftet med kursen är att ge studenten en introduktion till multiprocessorsystem, deras arkitektur och uppbyggnad, olika programmeringsmodeller, samt viss praktisk erfarenhet att utveckla enkla parallella program.

Syftet med kursen är att studenten ska förstå och lära sig modellera och implementera en databas och dess applikationer.

Kursen syftar till detaljerad förståelse av programvarukvalitet och utmaningar för att uppnå hög kvalitet. Dessutom diskuteras ämnen såsom kvalitetsstyrning av programvara och dess roll inom ramen för programvaruutveckling och de aktiviteter, tekniker och modeller som är centrala för att säkra programvarukvalitet. Deltagarna ska under kursen utveckla en medvetenhet om rådande state-of-the-art och inom mjukvaruindustrin.

Utveckling av programvara är en betydande investering. Av denna anledning är det viktigt att rätt produkt eller tjänst utvecklas på ett kostnadseffektivt sätt och levereras till kunder och användare i rätt tid, kvalité och pris. Merparten av programvaran utvecklas i team så därför är det mycket viktigt att utvecklare har ingående kunskaper och färdigheter i att leda och arbeta effektivt i projektteam. Denna kurs syftar till att ge studenterna en solid teoretisk kunskapsbas om olika processer och metoder för agile/lean projektstyrning.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla bred kunskap om och förståelse av teoretiska grunder för olika typer av ledarskap och ledning av grupper i kunskapsintensiva miljöer såsom mjukvaruintensiva företag och projekt. Studenten skall speciellt utveckla förståelse och förmåga att balansera en ledarskaps- och entreprenöriell roll i relation till en operativ roll där teknisk utveckling är ett centralt element för organisationen.

Kursen syftar till att binda ihop tidigare kunskaper inom ramen för ett grupprojekt där en omfattande programvara skall utvecklas. Kursen är upplagd för att, så nära det är möjligt, efterlikna ett projekt som det normalt kan bedrivas ute i industrin. Att utveckla programvara ställer stora krav på tekniskt kunnande. Det krävs att vara duktig programmerare, att förstå design av större programvaror, och att ha kunskap om tredjeparts programvaror och att integrera dessa med egen programvara. Programvaruutveckling innebär att tillämpa systematiska, disciplinerade och mätbara metoder för utvecklande, användande och underhåll av programvara. I denna kurs praktiserar studenten metoder som understödjer detta ingenjörsmässiga arbetssätt. Programvaruutveckling i grupp ställer dessutom krav på organisation, ledning, samarbetsförmåga och muntlig såsom skriftlig kommunikation med medarbetare, kunder och andra intressenter. Sammantaget utvecklar studenten sina förmågor inom programutveckling för att vara väl förberedd inför en yrkesverksamhet inom programutvecklingsindustrin, alternativt en akademisk karriär.

Syftet med kursen är att introducera, diskutera och träna ett vetenskapligt förhållningssätt, att bekanta sig med aktuell forskning inom ett valt område och att träna vetenskapligt skrivande. En nyckelfråga i forskningen inom programvaruteknik och datavetenskap är framtagning, utvärdering och jämförelse av metoder, verktyg, språk, modeller/design och algoritmer och hur dessa påverkar olika system, organisationer och människor. I denna kurs får studenten en förståelse för forskningsmetodik som gör en sådan utvärdering och jämförelse möjlig. Studenten får också en introduktion till samhälleliga och etiska aspekter av sådan forskning och utvärdering och får första erfarenheter av att planera, genomföra och rapportera ett forskningsprojekt.

Evolution och underhåll av mjukvara handlar om att kontinuerligt korrigera, anpassa och förbättra mjukvaran. Detta arbete medför särskilda utmaningar, till exempel måste man ofta förstå den existerande kodbasen utan att ha tillgång till de ursprungliga utvecklarna, för att göra förändringar behöver man förstå vilka följdeffekter dessa förändringar kommer ha, man behöver modernisera bruket av till exempel enhetstester, och man behöver ta sig tid att fräscha upp kodbasen enligt goda programmeringsprinciper. Men det räcker inte att sätta sig in i och förstå programvarukoden i sig, man behöver också en förståelse för hur programvaran är lagrad i ett konfigurationshanteringssystem, och hur man föreslår, granskar, inför, och testar förändringar i programvaran och i konfigurationshanteringssystemet. Syftet med denna kurs är att, genom ett praktiskt fall, skapa en djupare insikt och förståelse för bland annat ovanstående utmaningar.

Mjukvaruföretag arbetar inte som isolerade organisationer där allt utvecklas internt, utan allt fler komplexa system som byggs utvecklas som en kombination av många andra system och tjänster. Kursens syfte är att introducera olika modeller av digitala ekosystem, utmaningarna i att bygga system-av-system, hur man designar, utvecklar och publicerar mjukvaru-API:er, orkestrering och koreografi av mjukvarutjänster och system och hur man övervinner utmaningarna för underhåll och förbättrar interoperabiliteten. Kursen kommer även att innefatta utveckling av API:er som exponerar funktionalitet samt att bygga ett system av system genom att integrera befintliga tjänster eller mjukvarusystem.

Syftet med kursen är att ge en översikt av olika webbteknologier och hur dessa kan kombineras med olika databasteknologier. Kursen ger grundlig introduktion och orientering i de tekniker som används för att skapa avancerade webbplatser.

Grundkonceptet i datadriven mjukvaruutveckling är att utnyttja data som grund för beslut som fattas vid varje tillfälle i utvecklingsprocessen. Användare har alltmer tillgång till programvaruprodukter som svarar på deras krav/användningsbehov snabbt och utan fel (till exempel på app-marknader där vi förväntar oss att den nya versionen av vår favoritapp adresserar de krav/behov vi skickade in som app recensioner). Att möjliggöra ett datadrivet tillvägagångssätt i utvecklingsprocessen som gör det möjligt att analysera stora mängder data för att göra förutsägelser, simuleringar eller dra slutsatser för att stödja de tekniska besluten och utvecklingsprocessen i allmänhet är den enda lösningen för att hantera dessa utmaningar. Kursens mål är att ge förståelse för hur man tillämpar maskininlärning och AI-tekniker för att berika utvecklingsprocessen med aggregerade data: Utföra A/B-testning för att testa hypoteser, samla krav från app-recensioner med hjälp av behandling av naturligt språk,

ärdet i allmänhet påverkar de beslut som fattas vid utveckling av mjukvaruintensiva produkter och tjänster. Värdet kan brytas ner vad det gäller; produktvärde(vad gäller egenskaper eller funktionalitet), processen, och praxis och principer för själva produktutvecklingsorganisationen. Varje beslut läggs till eller drar ifrån på värdet från ett av dessa perspektiv. Kursens mål är att ge en helhetsmodell av värdet i mjukvaruutvecklingsorganisationer, nedbrytningen av det organisatoriska värdet länkar samman de grundläggande affärsmodellerna i mjukvaruutvecklingen och de olika värderingsmodellerna i varje affärsmodell och denna värdekedja kan anpassas till kundens/användarens egen värdekedja. Dessa begrepp kommer att tillämpas på ett antal representativa fallstudier.

Kursens syfte är att ge förståelse för designprinciperna för robotar och andra autonoma fordon. Kursen innehåller en introduktion till de grundläggande kinematiska och dynamiska grunderna som reglerar armrobotar men även självkörande fordon, design och simulering av både armrobotar och hjulburna autonoma robotar samt tillämpning av innehållet i kursen i ett tillämpat "autonom robot"-projekt.

Kursen syftar till att ge en detaljerad förståelse för människor som är centrala för att mjukvaruprojekt ska bli framgångsrika. Det innefattar en förståelse för beteende och sociala aspekter hos människor som individer eller grupper, som deltar i och driver mjukvaruutveckling och relationen mellan organisatoriska och tekniska strukturer. Eftersom mjukvaran växer i storlek och komplexitet har mjukvaruingenjörer större svårigheter att förstå hur det fungerar som helhet och det blir svårare för dem att förstå vilka konsekvenser som följer av olika beslut att ändra programvaran. Med ökad interaktion mellan produkter, mjukvaruingenjörens aktiviteter under utvecklingen av en produkt kan också påverka andra produkter. När mjukvaran utvecklas över organisationsgränser sträcker sig effekterna av förändringar också bortom nämnda gränser. Detta innebär ett behov av interaktion mellan utvecklare eftersom de måste förhandla om utvecklingsåtgärder mellan grupper och till och med över organisationer i ett ekosystem av mjukvaruprodukter. Denna kurs kompletterar teknik- och processfokus som dominerar programvaruteknikområdet idag. Fokus ligger på individer och grupper inom mjukvaruutveckling och behandlar översiktligt även vissa aspekter på organisationsnivå.

Syftet med kursen är att den studerade skall utveckla kunskap i form av teorier och modeller för att förstå strategiarbetet hos programutvecklande företag.

Det huvudsakliga syftet med kursen är att introducera teori och metod från maskininlärning (machine learning) samt praktiska tillämpningar inom informationsutvinning (data mining). Den teknologiska utvecklingen har bidragit till att vi blivit mer beroende av databaser för lagring och databehandling. Antalet databaser och mängden innehåll i dessa växer snabbt. I takt med denna tillväxt blir det svårare att manuellt finna användbar information från den stora mängden data. Vi behöver därför semiautomatiska och automatiska metoder för att använda, aggregera, analysera och extrahera sådan information. Metoder och tekniker från maskininlärning, informationsutvinning, och artificiell intelligens har visat sig användbara för detta syfte.

I dagens mobila uppkopplade värld genereras stora mängder data som behöver hanteras, analyseras, och länkas samman. Detta görs på en stor mängd servrar på det så kallade Molnet. Utvecklingen, driftsättningen, och hanteringen av dessa kallas Cloud Computing. Syftet med den här kursen är att ge en bred bakgrund om att designa, utveckla, driftsätta, testa och övervaka en cloud-lösning, specifikt med fokus på stora datamängder. Kursen ger en översikt över populära cloud-plattformar samt design och driftsättning av cloud-applikationer. Vidare introducerar kursen MapReduce, nosql-databaser, och verktyg för storskalig distribuerad dataanalys såsom Hadoop, och hur dessa kan driftsättas i en cloud applikation.

Kursen syftar till att ge studenten en möjlighet att pröva och utveckla sina ingenjörskunskaper inom mjukvaruutveckling i ett företag eller annan organisation. Varje student kommer att få en handledare tilldelad på arbetsplatsen. Normalt förväntas studenten själv föreslå en arbetsplats, vilken ska godkännas av kursansvarig i förväg.

Kursen behandlar de speciella förutsättningarna ur vilka högteknologiska företag uppstår och verkar, med särskild tyngdpunkt på ICT-industrin. Detta inbegriper riskkapital och värdering av idéer och intellektuella rättigheter, partnerskap med andra företag, strategier för uppskalning av verksamheter samt betydelsen av omgivande entreprenöriella ekosystem.

Syftet med kursen är att studenten ska inhämta färdigheter i att utveckla mobila applikationer (appar) med god användbarhet.

Syftet med kursen är att ge en detaljerad introduktion till djup maskininlärning. De senaste åren har djupa neuronnät dramatiskt förbättrat prestandan inom en rad olika områden inklusive talförståelse, datorseende och maskinöversättning. Vi fokuserar principerna för hur djupa nätverk är uppbyggda och hur de tränas, och vi går även igenom en rad tekniker som är centrala i olika tillämpningar (t.ex. "convolutional neural networks", "recurrent neural networks" och "deep belief networks"). Den huvudsakliga målsättningen är att ge en god förståelse för varför och när djup maskininlärning är användbart, samt hur denna teknik kan användas i praktiska tillämpningar.

Kursens syfte är att ge kunskap om flera interaktionsscenarier där människor och datorer är involverade. Kursen orienterar studenterna inom forskningsområdet Människa-dator interaktion (MDI).

Kursen introducerar teorier, begrepp, metoder och teknik inom användarupplevelse (UX). Studenterna kommer att mäta, identifiera och beskriva tekniska och miljömässiga utmaningar inom UX. Vidare ska varje student utvärdera och reflektera över olika designlösningar baserade på flera kommersiella och icke-kommersiella UX-aspekter.

Kursens mål är att förstå hur man designar autonoma system som måste aggregera, filtrera och integrera stora mängder data, som kommer från olika interna och externa källor for att styra systemet på bästa möjliga sätt. Kursen innehåller en introduktion till sensorer och aktuatorer (ställdon), begränsningar i datainsamling, tekniker för datafusion, data integration, och tillämpning av AI och maskinlärningstekniker för styrning av autonoma system.

Syftet med kursen är att studenten tränar sin förmåga att definiera, planera, genomföra och redovisa ett självständigt forsknings- och utvecklingsarbete inom huvudämnet för civilingenjörsprogrammet. Examensarbetet innebär en tillämpning och syntes av de under utbildningen förvärvade kunskaper och ska visa studentens förmåga att arbeta självständigt som civilingenjör.