Gå till innehåll
Bibliotek
English
Requirements engineering in infrastructure projects

Systematic Verification and Acceptance of Requirements (SVAR)

Forskningspitch

Snabbare realisering av infrastrukturprojekt gynnar både näringsliv och samhälle. Sverige behöver bättre infrastruktur för att påskynda den gröna omställningen och bygga resurseffektiva lösningar på de mest akuta samhällsproblemen. Vårt projekt fokuserar på att hjälpa leverantörer att verifiera leveranser mot kundkrav som de från Trafikverket. Detta minskar projektkostnaderna genom att upptäcka problem under design snarare än efter konstruktion.

En mer detaljerad förklaring

Bakgrund: Trafikverket ansvarar för att planera, beställa och acceptera leveranser från leverantörer och underhålla Sveriges infrastruktur. Som kundorganisation har de i planeringsfasen ansvaret för att kommunicera krav till leverantörer och fastställa acceptanskriterier för de levererade tillgångarna, till exempel designdokument.

Problem: Det är leverantörernas ansvar att verifiera leveranserna. Men på grund av det stora antalet lagstadgade krav och omfattningen av leveranserna är det ofta omöjligt att genomföra en fullständig verifiering. Leverantören har inga objektiva medel för att visa att alla krav är uppfyllda, vilket ökar Trafikverkets arbetsbelastning vid godkännande av leveranser.

Målsättningar: I enlighet med resultaten från det tidigare projektet (DCAT - 2020-2022) undersöker vi metoder för att automatisera efterlevnadskontroller (ACC) av digitala tillgångar. Först utvecklar vi en mognadsmodell för att bedöma Trafikverkets förmåga att implementera ACC. För det andra analyserar vi Trafikverkets regulatoriska krav med avseende på deras verifierbarhet (i DCAT analyserade vi ett urval av krav och fann att inte alla är objektivt verifierbara). För det tredje utvecklar vi ett bibliotek med verifieringsmetoder, baserat på analysen av verifierbara krav. I projekt DCAT identifierade vi en uppsättning av sju arketypiska verifieringstyper som vi avser att validera genom analys av ett större urval av krav.

Metod: Projektet kommer att genomföras i samarbete med HOCHTIEF ViCon som har expertis inom byggdomänen och kompletterar projektledarens expertis inom kravteknik, verifiering och bearbetning av naturligt språk. Vi följer en Design Science-strategi som involverar HOCHTIEF ViCon som en potentiell användare av ACC och Trafikverket som den kund som accepterar digitala tillgångar som verifierats med ACC.

Bidrag: Resultaten av projektet har potential att bidra till en effektivare verifieringsprocess hos leverantörer. Även om vi förutser att endast en bråkdel av kraven kan verifieras automatiskt, gör denna minskning av arbetsbelastningen det möjligt för ingenjörer att fokusera på tekniskt svåra krav. Acceptanstestning kan då också fokusera på aspekter som inte kan verifieras automatiskt, vilket minskar arbetsbelastningen på Trafikverket och ökar förtroendet för leveransen. Som ett resultat av ett brett antaget ACC kan Trafikverkets projekt se en minskning av kostnader och ledtider, vilket gynnar medborgare som betalar för och använder infrastruktur.

IVA-100

SVAR har valts ut för att ingå i den årliga IVA-100-listan över aktuell forskning med potential att skapa värde, som sammanställs av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Referensgrupp

Vi har etablerat en referensgrupp på Trafikverket till vilken vi rapporterar resultat och ber om feedback för att justera forskningsinriktningen. Referensgruppsmöten hålls var tredje månad.

Deliverables

Final report pdf, 2.9 MB.

Appendices and material

Mål och arbetspaket

Målsättning 1

Utveckla Automated Compliance Checking Capability Maturity Model (ACC-CMM) som kan användas för att bedöma i vilken grad projektmiljön på Trafikverket stödjer ACC.

Arbetspaket 1 - Förbereda utveckling av ACC-CMM

Granska litteratur om empirisk utveckling av mognadsmodeller och grids och utforma en metod för utveckling av ACC-CMM. Eftersom vi baserar utvecklingen av ACC-CMM på de förmågor som identifierats av Beach et el. måste vi undersöka hur detta påverkar den metodologiska sundheten och validiteten i utvecklingen av mognadsmodellen. Dessutom samlar vi in krav från de potentiella användarna av modellen för att säkerställa att den är lämplig för ändamålet.

Arbetspaket 2 - Utveckling av ACC-CMM

Utforma ACC-CMM baserat på resultaten från arbetspaket 1 och utveckla ett bedömningsinstrument som kan användas för att styra projekt såväl som leverantörer när det gäller deras ansträngningar att förbättra den automatiserade kontrollen av efterlevnad.

Arbetspaket 3 - Tillämpning av ACC-CMM

Tillämpa ACC-CMM i samband med en viss projekttyp inom Trafikverket (till exempel järnvägs- eller vägprojekt, investeringar eller stora projekt), tillsammans med en analys av pågående forskningsprojekt, för att fastställa en baslinjeförmåga för automatiserad efterlevnadskontroll i organisationen.

Mål 2

Förstå i vilken grad kontrollen av efterlevnaden av krav (TDOK/TRVInfra, projekt- och systemspecifika) kan automatiseras.

Arbetspaket 4 - Kravens verifierbarhet

Tillämpa klustermetoden som föreslås av Zhang och El-Gohary för att analysera Trafikverkets lagstadgade krav (TRVInfra) med avseende på deras verifierbarhet för att förstå potentialen för automatiserad efterlevnadskontroll.

Arbetspaket 5 - Procedur för analys av kravens verifierbarhet

Paketera den analysprocedur som användes i WP04 så att Trafikverket, liksom det vetenskapliga samfundet, kan tillämpa den på kravsamlingar utöver TRVInfra.

Arbetspaket 6 - Bedömning av TRVInfra-krav med avseende på maskinläsbarhet

Granska litteraturen om utvecklingen av maskinläsbara standarder och tillhandahålla en analys av möjligheten att representera de verifierbara kraven som identifierades i arbetspaket 4 i ett maskinläsbart format.

Mål 3

Utveckla procedurer för automatiserad, återanvändbar verifiering av krav.

Arbetspaket 7 - Demonstration av metoder för verifiering av modeller

Överföring av de teoretiska metoderna till en Information Delivery Manual (IDM) för att ge en översikt över alla informationskrav för utbytet. För att möjliggöra automatiserad verifiering kommer specifikationer för informationsleverans (IDS) att utvecklas. För verifieringsändamål kommer demonstratorer för olika krav att sättas upp för att validera graden av möjlig automatisering.

Arbetspaket 8 - Utvärdering av verifieringsmetoder

För att verifiera att de utvecklade verifieringsmetoderna uppfyller intressenternas behov bör ett utvärderingskoncept utvecklas. Utvärderingskonceptet kommer att omfatta de viktigaste aspekterna för att implementera ny teknik (t.ex. människor, teknik, processer och policyer). Feedback från berörda intressenter kommer att samlas in, utvärderas och användas för att definiera en färdplan för att optimera hanteringen av verifieringsmetoderna och tillhandahålla dem
som en öppen standard.

Arbetspaket 9 - Färdplan och rekommendationer för implementering

För att skapa en utgångspunkt för att utveckla ett verifieringsbibliotek, som gör det möjligt för intressenter att verifiera olika typer av krav, kommer flera exempel på optimerade verifieringskontroller att kombineras. Riktlinjer och mallar kommer att utarbetas för hur man definierar en lämplig informationsleveransmanual, hur man härleder informationsleveransspecifikationen och hur man skapar verifieringsmetoder.

Projektgrupp

Blekinge Tekniska Högskola

  • Michael Unterkalmsteiner (projektledare och kontaktperson)
  • Krzysztof Wnuk

HOCHTIEF ViCon

  • Jan-Derrick Braun
  • Jessica Steinjan
  • Hazar Karadag
  • Esad Uslu
  • Marcus Rowsell

Trafikverket

  • Göran Samuelsson
  • Pia Schönbeck
  • Martin P. Lundberg
  • Erik Häggström
  • Susanne van Raalte
  • Karin Andersson
  • Oskar Permvall
  • Marit Jidemo
  • Rastkar Rauf

Uppdaterad: 2026-03-31 av Michael Unterkalmsteiner

Vi använder kakor

På denna webbplats används kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt och för att vi ska kunna förbättra och utveckla den efter dina behov.

Läs mer i vår cookiepolicy