Fysisk planering

The Swedish School of Planning

Forskarna studerar hur planering fungerar och vilka styrmekanismer som påverkar den rumsliga planeringen. De studerar även hur planeringsprocesser, på olika nivåer, initieras och styrs och vilka institutioner och aktörer som deltar. Även planeringens miljö- och hållbarhetseffekter inkluderas.

Forskning om fysisk planering är ett mångdisciplinärt fält och sker inom ämnesområdet fysisk planering. Eftersom fysisk planering är en del av samhällets styrsystem så bedrivs forskning om planering i vid bemärkelse inom en mängd olika ämnen, exempelvis arkitektur, sociolog, statsvetenskap, kulturgeografi, miljövetenskap, etnologi, med mera. Detta avspeglas delvis i institutionens personalsammansättning där flera olika ämnesområden representeras. Av än större betydelse är att forskningens teoretiska och metodologiska utgångspunkter inte är bundna till ämnesområdet, utan spänner över många olika vetenskaper och forskarna inom ämnet hämtar därför intryck, inspiration och verktyg från en mängd olika discipliner.

Två olika forskningsfält

Forskningen inom ämnesområdet fysisk planering vid BTH sker inte i separata forskargrupper, utan individuellt och i olika nätverk alltefter teoretiska utgångspunkter, använda metoder och konkreta forskningsuppgifter. Övergripande kan dock två forskningsfält identifieras även om det inte finns någon skarp gräns dem mellan och de är:

planering som styrsystem för att förändra samhället och
den byggda miljön som ett utfall av planeringen.

Forskning om planering som styrsystem
Forskning om planering undersöker hur planering går till och vilka olika styrmekanismer (ideologier, lagstiftning, professionella normer, teknologier) som påverkar den rumsliga utvecklingen, men även hur planeringsprocesser initieras och styrs, samt vilka institutioner och aktörer som deltar. Av särskilt intresse här är hur planeringen påverkas och förändras under tryck från politiska trender och samhällsomvandlingen i stort såsom exempelvis klimatförändringar, ökad globalisering, samtidigt ökad överstatlighet och decentralisering. Vidare studeras planeringens demokratiska dimensioner och hur olika gruppers handlingsutrymme påverkas av och förändras under pågående processer, inte minst vad gäller medborgarnas deltagande i planeringen.

Forskning om den byggda miljön
Forskning om den byggda miljön undersöker hur olika uppfattningar om rum påverkar planeringspraktiken och därmed gestaltning och design. En utgångspunkt här är att förstå hur olika materiella och sociala förutsättningar producerar rum, det vill säga bygger upp rummet som en arena för en daglig praktik, men också hur rummet är en fond för subjektiva erfarenheter och mentala föreställningar om vad rummet är eller bör vara i ny form. Av intresse här är också hur olika föreställningar om allmänna godheter såsom exempelvis trygghet, integration eller möten påverkar konstruktionen av rum i termer av fysisk gestaltning. Likaledes undersöks hur rumslig struktur påverkar mänskligt liv och dagliga aktivitetsmönster och hur stadens form inverkar på frågor om mobilitet, flexibilitet och identifikation.

Forskning vid institutionen för fysisk planering bedrivs i forskningsprojekt och miljöer bestående av doktorander och seniora forskare. Ett av forskningsprojekten inkluderar sex doktorander och fyra seniora forskare, och ingår dessutom i ett internationellt EU-finansierat projekt och konsortium av fyra europeiska universitet. Ett annat forskningsprojekt sker i samarbete med forskare vid Stockholms universitet och ett till avser samverkan i ett brett nordiskt forskarnätverk. Dessutom sker forskning även i begränsad omfattning individuellt av disputerade lärare och doktorander, och med fokus på planeringsfrågor både i en nationell och internationell kontext.

Forskningen inom planering för hållbar utveckling bedrivs i huvudsak vid institutionen för fysisk planering.

Våra forskare

Prof. Catharina Nord catharina.nord@bth.se

Prof. Abdellah Abarkan abdellah.abarkan@bth.se

Prof. Peter Schlyter peter.schlyter@bth.se

Docent. Ebba Högström ebba.hogstrom@bth.se

Lektor. Sabrina Fredin sabrina.fredin@bth.se

Lektor. Patrik Klintenberg patrik.klintenberg@bth.se

Lektor. Mats Johan Lundström mats.johan.lundstrom@bth.se

Våra projekt

TÄNK/OM PLANERAREN

Vilka sorters planerare utbildar vi? Stora samhällsutmaningar påverkar hur, vad, när och varför vi ska planera. Det kan tyckas självklart men icke desto mindre ställer det stora, och nya krav på planeringens relevans. Urbanisering, klimatförändringar, avfolkning av landsbygden, privatisering av offentliga verksamheter och rum, ökad ojämlikhet och segregation är några av samtidens utmaningar som ställer krav på just planeringen att ta sig an uppgifter på nya sätt för att kunna möta dessa. Detta ställer naturligtvis krav på att planerarna själva utvecklar och utvärderar sina arbetsmetoder. Det här projekt undersöker studerande såväl som praktikers uppfattningar och förväntningar på planerarrollen.

Läs mer om projektet

Smart Energy Solutions for Africa

Accelerating the green transition and energy access Partnership with Africa.

Läs mer om projektet

CollAGE

Samverkan för äldrevänliga miljöer mellan kommunal äldreomsorg, fysisk planering och pensionärsråd

CollAGE är ett sex-årigt forskningsprogram för studiet av sektorsövergripande samverkan mellan tre aktörer i kommunen: äldreomsorg, fysisk planering och det kommunala pensionärsrådet.

Läs mer om projektet

Vilka platser? Vilket åldrande? Rum och åldrande i nutida afrikanska urbaniteter

I det här projektet studeras rumsliga aspekter av äldre människors vardagsliv och åldrande i nutida afrikansk urbaniteter, Walvis Bay i Namibia och Jinja i Uganda.

Läs mer om projektet

Spatiala strategier i särskilt boende under corona-epidemin

Boendemiljön i särskilt boende bygger på att gemenskap är en viktig kvalitet i vardagen. Den arkitektoniska utformningen understödjer en kollektiv omsorgsmodell som inte gick att upprätthålla under corona-pandemin på grund av den orsakar allvarlig smittspridning. I den här studien undersöks vilka rumsliga strategier som personal och boende använt för att kunna förhindra smitta.

Läs mer om projektet

Piloter för omställning av transportsektorn genom energieffektiv bebyggelse?

Urbana testlab och piloter är metoder för att generera innovativa och energieffektiva lösningar. Här analyseras bostadshus som genom sin design ökar energieffektiviteten genom att skapa incitament för en förskjutning från bilism till hållbara persontransporter såsom cykel, kollektivtrafik och smart mobilitet.

Läs mer om projektet

LEX: Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade

Efter psykiatrins avinstitutionalisering finns en politisk målsättning att psykiskt funktionshindrade ska leva ute i samhället. I Sverige har kommunerna ansvar för boende och socialt stöd till gruppen. De har också ansvar för generell planering för bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Det saknas kunskap om hur processerna kring boende och närmiljö för psykiskt funktionshindrade ser ut, och hur målgruppens egna erfarenheter speglas i planering och verksamhetsutveckling.

Projektet LEX syftar till att fördjupa kunskapen om boendesituationen för psykiskt funktionshindrade, och hur deras behov speglas i kommunal bostads- och samhällsplanering. Det syftar också till att utveckla innovativa metoder för bostadsutveckling och planering där målgruppen och involverade kommunala sektorer arbetar tillsammans.

Läs mer om projektet

Innovationsarbetets organisering: Att lära från piloter och testlab i nordisk kollektivtrafik

Mot bakgrund av såväl teknologiska framsteg, plattformekonomins framväxt och behovet av mer hållbara transporter, görs idag omfattande investeringar för att uppmuntra utvecklingen av nya så kallade “smarta” och hållbara persontransporter. I praktiken inkluderar det här såväl innovationer inom ramen för såväl befintlig kollektivtrafik, som inom relaterade områden som till exempel nya former av delade eller kombinerade mobilitetslösningar. Under det senaste decenniet har delvis nya sätt att organisera innovationsarbetet vuxit fram, inklusive offentligt delfinansierade piloter, testbäddar och innovationsplattformar. Dessa är ofta lokaliserade i svenska kommuner, men är i grunden samverkansbaserade. Vilken roll spelar organiseringen för innovationsarbetet? Vilken typ av kunskap är det som genereras i de här testbäddarna och piloterna? Och hur kan den här kunskapen spridas? I projektet jämför vi tre olika sätt att organisera innovationsarbete inom kollektivtrafiken: (i) inom ramen för kollektivtrafikens egna organisationer, (ii) inter-organisatorisk samverkan i testbäddar eller innovationsplattformar, och (iii) piloter som drivs utanför kollektivtrafikens organisationer, exempelvis på en kommunal trafikförvaltning. Syftet är att analysera organisationsformen, och dess potential att generera lärande, samt att stärka processer av både organisatoriskt lärande och kunskapsspridning. Projektet är en nordisk jämförelse mellan Sverige, Norge och Danmark.

Läs mer om projektet

Det arkitektoniska rummets betydelse för relationell omsorg för äldre med stora omsorgsbehov

Det här projektet syftar till att undersöka hur arkitektur i bostäder för äldre med stora omsorgsbehov kan bidra till individanpassad omsorg.

Läs mer om projektet

Kräver hållbar mobilitet nya roller för den kommunala planeringen?

Projektet är en nordisk jämförande fallstudie av pågående stadsutvecklingsprojekt i Helsingfors, Köpenhamn och Oslo som experimenterar med smart mobilitet och integrerad bostads- och trafikplanering, och kommer att genomföras under 2018/2019. Studien kommer särskilt undersöka den kommunala planeringens (förändrade) roll i dessa experimenterande stadsutvecklingsprojekt.

Läs mer om projektet

Våra forskarstudenter

Ida Nilsson ida.nilsson@bth.se

Tirtha Rasaili tirtha.rasaili@bth.se

Judith Oginga Martins

Andrea Gimeno

Kontaktperson

Abdellah Abarkan, professor
Ämnesföreträdare, fysisk planering
E-post: abdellah.abarkan@bth.se
Telefon: 0455-38 53 55