Studiens syfte är att undersöka hur personal och äldre som bor i särskilda boenden har med rumsliga strategier försökt att förhindra smittspridning i särskilt boende. Detta kan innebära organisationella förändringar av rutiner, uppdelning i olika grupper eller förändrade måltidssituationer och aktiviteter. Studien ämnar undersöka hur personalen rent praktiskt gått till väga och också hur man har upplevt situationen när begränsande åtgärder som t.ex. isolering av sjuka äldre, varit nödvändiga. Äldres egna strategier och upplevelser är en viktig aspekt. Har man som boende t.ex. valt självisolering? Den arkitektoniska utformningen är avgörande för omsorgens kvalitet och för relationer mellan boende och personal. Studien vill lyfta fram hur den rumsliga utformningen har orsakat problem men också möjliggjort lösningar. Studien förväntans generera kunskap om egenskaper i den fysiska miljön och hur den fungerar i en epidemi av extrem karaktär med relevans också för mindre allvarliga epidemier. Resultaten kan direkt påverka omsorgens utförande och hur man kan använda rumsliga strategier för att förbättra omsorgen. Studien har också potential att fördjupa kunskapen om det särskilda boendets arkitektur för att förbättra boendemiljön för svaga äldre i ett större perspektiv.

Studien genomförs i ett samarbete mellan Linnéuniversitet genom Kristina Tryselius och BTH, Catharina Nord. Den är finansierad av Familjen Kamprads Stiftelse.