Summativ och formativ tentamen

Summativ tentamen

En summativ tentamen inkluderar betygsättning, urval och prediktion. Den här tentamensformen används ofta vid slutet av en kurs. Tentamen summerar hela kursen men syftar inte nödvändigtvis till att utveckla studenternas lärande. Feedback som ges efter en summativ tentamen har visat sig vara ineffektiv då studenter ofta har gått vidare till efterföljande kurser (Hattie & Timperley, 2007). 

Summativ tentamina omfattar ofta stora mängder kunskap. Det resulterar oftast i att studenter studerar intensivt under en kort tidsperiod, vilket resulterar i ytlärande snarare än djupt lärande (Biggs & Tang, 2011; Elmgren & Henriksson, 2014). Fördelen med en summativ tentamen är att den kan fokusera på hela kursen om den läggs i slutet av kursen (Hattie & Timperley, 2007). 

Skapandet av en summativ digital skriftlig tentamen är komplex, särskilt om tentamen planeras på samma sätt som om den skulle ha gjorts på campus. Fusk, övervakning och otilltåtet samarbete mellan studenter tenderer till exempel att ske i högre utsträckning online. Därför rekommenderas det att tentamen anpassas till ett online-format, till exempel genom att göra om tentamen till en ”öppen bok”-tentamen . Om det här görs med krav på resonerande och djuplodande svar blir fusk och otillåtet samarbete svårare. Alternativt kan man även tillåta samarbete. En tentamen av det här slaget kan göras både i Inspera och Canvas med rekommendationen att använda Urkund. Om beräkningar eller annat resonerande är inkluderat kan du också begära in beräkningar och anteckningar. Om detta inte låter sig göras i det digitala verktyget kan du be studenten att ta foton av sitt arbete och bifoga dessa foton vid inlämnandet av tentamen. 

Formativ tentamen

Formativ bedömning innefattar saker såsom diagnoser, utvärdering, handledning och motivation. Oftast sker den kontinuerligt under en kurs. Huvudsakligen handlar den om att ge feedback som visar vad studenterna behöver förbättra och utveckla. Här kan man prata om “gapet” i den mån att det finns ett gap mellan studenternas nuvarande resultat och den önskade nivån som fastställts från kurskriteria (Hult, 1997).Det formativa sättet att arbeta består av två olika men sammanflätade metoder (Hult, 1997).

Först så handlar det om bedömningen av de inlämnade svaren vilka resulterar i poäng och/eller betygsättning och för det andra så är det feedback till studenten gällande vad hon/han behöver förbättra och utveck-la för att minska ”gapet”. Om feedbacken innefattar betygsättning behöver läraren beakta att feedback på ett betyg oftast ses om en förklaring till betyget mer än ett framåtsyftande stöd för utveckling och kunskapsinlärning. Det kan därför vara bra att beakta om betygsättning erfordras och om det kontinuerliga formativa tenterandet kan ersättas med obligatoriska uppgifter med feedback.

Ett formativt arbetssätt kan också innefatta ”peer-re-view” och självvärdering eftersom det ökar studentens förståelse för kriteria och kvalitet (Elmgren & Henriksson, 2014). Ett annat sätt att strukturera ett formativt arbetssätt online är genom att använda återkommande mindre uppgifter med snabb bedömning/feedback istället för ett antal större uppgifter. Bygg upp en klar struktur där återkommande tentamensuppgifter, deadlines och bedömning/feedback ges exakt vid samma tid varje vecka. Detta leder till klarhet, snabbhet och progression i undervisningen och minskar antalet avhopp (Hult, 1997). Den återkommande strukturen har en motiverande effekt och studenter tenderar att till en högre grad fullgöra sina studier. Tentamen bygger helt enkelt upp kursens innehåll.

Tänk på att formativa strukturer inte på något sätt strider mot summativ tentamen. Tvärtom kan ett antal formativt bedömda uppgifter bygga en kunskapsbas på vilken en summativ sluttentamen kan ”summera” och bedöma innehållet av hela kursen (Hult, 1997).

Processen

När man använder ett formativt arbetssätt är det viktigt att visualisera lärprocessen för studenterna. Det betyder att du engagerar studenterna i deras eget lärande. Det gör man genom att förklara lär-aktiviteterna och feedbacken innan man går vidare till följande steg, man visualiserar sambanden mellan aktiviteterna eller till och med engagerar studenterna i ”peer review”- övningar (Elmgren & Henriksson, 2014). Studenter som deltar i ”peer review”- övningar uppnår bättre studieresultat då de når större insikter och förståelse gällande kriteria och sitt eget lärande (Hult, 1997).

Läs mer!

Hattie, J., Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of educational research, 81-112.

Biggs, J. B. (1995), Assumptions underlying new approaches to educational assessment. Curriculum Forum, 4(2), 1–22.

Elmgren, M., Henriksson, A.-S. (2014). Universitetspedagogik. Studentlitteratur.

Hult, A. (1997). Examinera mera? – en analys av examination.

Har du en fråga? Skriv den här, så återkommer vi så snart som möjligt!
×