Bättre resultat med komplex mätning
BTH utvecklar en stark forskargrupp inom industriell ekonomi och management. Att mäta effekter av förändringar, till exempel politiska, är BTH redan starka inom, men området effektivitet och produktivitetsanalys är relativt nytt och målet är att bli ledande i Sverige och en viktig spelare även internationellt.
Forskarna mäter effekter, effektivitet och produktivitet tillsammans med företag och organisationer. De tittar på faktorer som gynnar eller missgynnar innovation, de tittar på produktivitetsutveckling och teknisk utveckling tillsammans med företag samt industriell dynamik och teknologisk förändring tillsammans med myndigheter och beslutfattare.
De matematiska och statistiska metoder som används är beprövade och utvecklas kontinuerligt i internationellt forskningsutbyte och i samverkan med aktörer utanför universitetsvärlden. Jonas Månsson har studerat effektivitet och produktivitet i så skilda verksamheter som riskvarnar i Kenya, tingsrätter i Norge, pappersbruk, sågverk och universitet/högskolor med mera.
-Effektivitetsstudier utgår från att minimera resursförbrukningen och/eller maximera produktionen givet de medel och mål man har att förhålla sig till. Men det gäller att verkligen förstå den verksamhet man granskar, skrivbordsanalyser ger ofta inte lika användbara analyser, säger Jonas Månsson.
Studierna är både modellbaserade och verklighetsnära. Jonas Månsson poängterar hur viktigt det är att få gehör för modellen och att vara på plats och prata med människor i verksamheten men samtidigt, som forskare, ha helikopterperspektiv. De orsaker som ledningen tycker sig se stämmer inte alltid med de orsaker som medarbetarna ser, och sammanhanget är ofta komplext.
-Traditioner kan till exempel vara en faktor som påverkar beslut. Inte minst i ägarledda bolag som kanske har ärvts mellan generationer, men även i andra verksamheter kan förutfattade meningar vara en omedveten del i beslutsunderlaget, säger Jonas Månsson.
Beslutsunderlag är ett nyckelord i sammanhanget. Jonas Månsson och hans kollegor kan identifiera brister i effektivitet som påverkar resultat i en verksamhet, men vad man väljer att åtgärda ligger inte i deras händer.
-Vi kan till exempel studera skillnader i resultat mellan enheter i en stor koncern eller bransch, eller effekter av politiska beslut i ett land. Vi kan ge råd och rekommendationer, men framför allt öka kunskapen inför kommande beslut, säger Jonas Månsson.
-Inte minst kan vi skjuta förutfattade meningar i sank och bidra med ett objektivt och fördjupat beslutsunderlag för den som vill göra mer inom sina ramar.
Att öka kunskapen om komplex mätning är viktigt. Först när man vet vad som hindrar och främjar effektivitet och produktivitet kan man fatta rätt beslut för att växla upp nytta av kostnad och resurser i både näringsliv och samhälle. Jonas Månsson ser en styrka i att han och andra på BTH har så nära kopplingar till externa verksamheter. Han använder ordet växelverkan för att beskriva den nytta som både akademi, företag och myndigheter har av att verka i varandras organisationer. Själv varvar han forskning med uppdrag och anställningar, till exempel hos svenska och norska riksrevisionerna, Tillväxtanalys, Jordbruksverket och Inspektionen för socialförsäkringen.
-I granskningar uppkommer ofta frågor som inte kan hanteras inom det uppdraget. Dessa frågor tar jag med mig till vår forskningsverksamhet och efter några år kanske det dyker upp en lösning som kan få vetenskapligt genomslag, en ny kunskap som kan tas tillbaka som lösning till verksamheten.
-Det är en viktig kunskaps- och erfarenhetsöverföring som sker dels genom att vi ofta har inblick i båda världarna och dels genom att vi jobbar så nära den verksamhet som undersöks. Av oss får man inte bara en rapport, man får även kunskap till sin organisation, avslutar Jonas Månsson.
3 oktober 2023