Unik klinik för framtidens vård, forskning och teknik

Sedan BTH forsknings- och utbildningsklinik startades för tre år sedan har utvecklingen gått i rasande takt. På kort tid har Hälsokliniken, som den också kallas, blivit ett nav för utbildning och utveckling framtidens vård.

–Det här har blivit en naturlig mötesplats för alla parter i regionen, säger Johan Sanmartin Berglund.

Den treåriga Hälsokliniken vid Blekinge Tekniska Högskola – egentligen BTH forsknings- och utbildningsklinik – har trots sin unga ålder redan hunnit bli en viktig miljö för BTH och hela regionen. Redan nu har kliniken växt och behöver byggas ut.

–Sedan kliniken invigdes i september 2019 har intresset varit väldigt stort och den här moderna, unika miljön har varit till stor nytta för studenter, företag och vården. Redan nu behövervi växa och det finns beslut taget om en utbyggnad, berättar Johan Sanmartin Berglund som är professor vid institutionen för hälsa på BTH.

Tre olika verksamheter
–Hälsokliniken består av tre olika verksamheter, där var och en alla bidrar till teknikutveckling kopplat till hälsa. Faktum är att kliniken är den enda i norra Europa där en lösning kan utvecklas hela vägen från idé till praktisk användning. På Health technology research lab ges forskare eller företag möjligheter att testa hur deras idéer kan komma att fungera inom vården, redan innan produkten eller tjänsten testas på människor. Clinical trials unit, som är den andra delen av Hälsokliniken, testar exempelvis en produkts effekt och verkan på ett sjukdomsförlopp i en mer direkt mänsklig kontakt. Den tredje och sista delen är Health education lab där högskolans studenter ges chansen att träna och simulera arbetssätt för framtidens hälso- och sjukvård.

–För BTH bidrar Hälsokliniken oerhört mycket till forsknings- och utbildningsmiljön, framför allt för studenterna på våra vårdprogram, men också för de som går en ingenjörsutbildning som i och med Hälsokliniken får en möjlighet att tänka innovativt inom vård och hälsa som annars är ett område som kan komma i skymundan, säger Johan Sanmartin Berglund och fortsätter:

Studenterna som ges chansen att arbeta i en sådan här miljö blir mer attraktiva på arbetsmarknaden och bättre förberedda för att komma ut i sitt yrkesliv inom näringslivet,
kommuner och regionen. Just inom regionen har man sett stora positiva effekter sedan öppningen av Hälsokliniken, inte minst under pandemin och i efterdyningarna av densamma.

Miljö för forskningsprojekt
–Kliniken har ju blivit en hemvist för forskningsprojekt från hela regionen och en miljö där akademi, industri och offentlig verksamhet möts naturligt. Hit kan man förlägga olika forskningsprojekt som kräver en speciell miljö och som annars bara hittas på sjukhusen, utan att få undanträngningseffekter inom vården. Speciellt under pandemin var det svårare att hitta labbmiljöer och utrustning utan att dessutom skapa ytterligare negativ inverkan på vårdköerna som skapades, menar Johan.

Förutom att växa och bli ännu större rent fysiskt så utvecklas även fokus inom kliniken, oftast i samma riktning som den riktiga vården gör.

–Det vi kan se nu är att vi utvecklas i riktningen mot att hitta arbetssätt för vård utanför sjukhusmiljöerna, exempelvis i hemmet. Vi bygger till exempel avancerade boendemiljöer för att förbereda studenter att arbeta inom dem. Det kan vara i en hemmiljö med ett diabetessjukt barn, en cancersjuk patient eller en person med demenssjukdom. Att hitta tekniska lösningar och moderna arbetssätt för de här miljöerna är något vi ser kommer att öka framöver.