2. Upfrontinvestering
2. Upfrontinvestering
Tidskrävande att ta fram föreläsningar och lärmaterial av hög kvalitet.
Svaret i korthet:
- Designa kursen mot målen istället för innehållet, låt studenterna arbeta med problemlösning, praktiska färdigheter och kritiskt tänkande.
- Se investeringen som en långsiktig investering och gör innehållet så det kan återanvändas i flera kurser och kurstillfällen.
- Börja enkelt och bygg på innehållet över tid, svårt att få till 100% från början oavsett.
- Låt lärarkollegor och studenter ge återkoppling för förbättring.
- Använd öppna utbildningsresurser.
Kursens struktur och mål
I nedan videoserie beskriver Emil upplägget för webbprogrammering. Kursers struktur gås igenom och sedan hur varje enskild kursdel är strukturerat. En viktig aspekt i att skapa en struktur för kursen och för enskilda kurs delar är att det underlättar arbetet med att skapa innehåll, då varje del av kursen följer samma ”mall”.
När strukturen skapas är det viktigt att utgå ifrån kursens mål för att säkerställa att de uppfylls. När strukturen är på plats kan den fyllas med innehåll.
Som lärare är det lätt att fokusera på de schemalagda tillfällena under en vecka. Ofta är dessa tillfällena dock en bråkdel av den tiden en student ämnar åt sitt lärande och sina studier. Om vi vänder på problemet och istället designar en kurs utifrån den tiden som studenten inte har schemalagt skapas en struktur som stödjer studenten i sitt egna lärande både synkront och asynkront.
Attityd
Acceptera att allt inte blir perfekt från början: ”Good is good enough”. Sänk garden, låt kollegor, studenter med erfarenhet från kursen kommentera på upplägg och genomförande.
Att utveckla något är en iterativ process. Att försöka få till ”first time right” är väldigt svårt och kostsamt. Börja enkelt, bygg på och bygg om. Se vilka resurser som uppskattas ett år, komplettera med fler likadana året efter.
Samarbete
Samarbeta med lärare vid BTH och andra lärosäten som undervisar i samma ämne, kan ni skapa frågebank för examination/quiz, ni kan skapa lärmaterial eller instuderingsfrågor tillsammans. Finns lärmaterial på engelska fritt som en ”Open Educational Resource (OER)” kan du direkt använda det – fast du hela tiden tänkt att det måste vara på svenska. Ifrågasätt materialet detta med föreläsningar eller seminarium.
Använd den pedagogiska metoden Student-Generated Content[1] för att samarbeta med studenterna kring att skapa undervisningsmaterial.
[1] Snowball, J. D., & McKenna, S. (2017). Student-generated content: An approach to harnessing the power of diversity in higher education. Teaching in Higher Education, 22(5), 604-618. https://doi.org/10.1080/13562517.2016.1273205
Öppna lärmedel (Open Educational Resources)
Ersätt föreläsningar med radio- och andra program från UR Access – och bara göra korta klipp, för att förtydliga frågor eller på ett enklare sätt ta fram underlag för diskussionsfrågor. Komplettera med öppna lärresurser (OER), gärna på flera olika språk och från olika kulturella sammanhang för att belysa frågor från olika håll. Bibliotekarier kan hjälpa till med att söka fram bra material.