1. Studentrespons
Utmaning 1: Studentrespons
Lärare ser inte studenters reaktioner online och får ingen bild av om budskap går fram
Svaret i korthet:
- Jobba generellt med att försöka aktivera studenterna.
- Ställ frågor återkommande till studenterna. Exempelvis genom att använda dig av ett digitalt verktyg för detta.
Exempelvis wooclap, mentimeter mm. - Dela upp studenterna i mindre grupper för ökad interaktion.
- Ger du studenterna möjlighet/tid att ställa frågor? Invänta studenterna så kommer möjligen frågorna.
- Frigör lektionstid för interaktion genom att delge inspelade föreläsningar och annat material asynkront. (Flipped Classroom)
- Använd dig av en Code of conduct / uppförandekod. Antingen en som tagits fram centralt på lärosätet, på institutionen osv, eller skapa en tillsammans med studenterna.
- Gå genom kursupplägg vid kursstart och låt studenterna bekanta sig med varandra.
Engagera studenter
Interaktivitet
Ett bra sätt att engagera studenter är att återkommande ställa frågor (Polls and quizzes). Det kan gälla eventuella förkunskaper, om de har förstått dagens ämne, deras åsikter i en specifik fråga med mera. Det ger inte bara dig som lärare ett kvitto på att de är aktiva och engagerade utan även ge underlag och nödvändig anpassning av den fortsatta undervisningen. Ett exempel på detta är en lärare på BTH som vid de flesta undervisningstillfällen använder sig av 2-5 korta quiz, där varje quiz består av 3-5 frågor. Detta för att främja ett ökat engagemang hos studenterna men även se om de förstår vad som lärs ut.
Förslagsvis görs detta med hjälp av någon sorts digitalt verktyg. Då kan du som lärare se antalet svar, du kan delge svaren till klassen som statistik, text, ordmoln med mera. Du kan låta studenterna vara anonyma vilket kan öka engagemanget och viljan att svara då de inte risker att ställa “dumma frågor” eller ”våga” visa att de inte förstått.
Ett sätt är att bedriva en frågedriven undervisning. Det vill säga, det är studenternas frågor som driver lektionen. Finns det inga svar så “kastar” läraren ut olika frågeställningar till studenterna.
Olika sätt att interagera med studenterna kan vara:
- Kontroll av förkunskaper som uppstart vid en föreläsning.
- Om studenterna har förstått. Kan med fördel göras såväl under lektionen som vid slutet, en så kallad exit-question, vilket då ger underlag för nästkommande lektionstillfälle.
- Deras åsikt i en fråga för fortsatta diskussioner.
- Statistik baserat på klassens samlade kunskaper, åsikter, ideér som grund för undervisning.
- Med mera.
Exempel på verktyg: Wooclap, Zoom polls, Formulär, Kahoot, Mentimeter.
Chatt
Normalt finns det alltid en chatt kopplat till online-undervisning genom den använda programvaran. Ta vara på denna kanal till kommunikation och låt den bli ett utrymme för dialog och frågeställning. Det kan öka antalet frågor, bredda engagemanget och gynna frågor/input från de studenter som av någon anledning är ovilliga att ”vara” muntliga. Uppmuntra gärna studenterna att besvara varandras frågor då det ökar engagemanget och inlärningen samtidigt som det förenklar och frigör tid för läraren. Att både undervisa och sköta chatten anses svårt av en del lärare medan andra gör detta utan några större problem. Om möjlighet finns så kan det vara skönt att i synkron undervisning vara två lärare varav en enbart fokuserar på den digitala interaktionen i chatten.
En charr behöver inte enbart vara ett synkront använt verktyg. Tvärtom kan det vara en asynkron kommunikationskanal, som tillfälligt blir synkron under möten, för en hel kurs. Exempelvis bedrivs distansutbildningen Webbprogrammering 120 p på BTH på detta sätt där i princip all kommunikation sker i olika forum/chattar via plattformen Discord.
Invänta studenterna
Ger din undervisning studenterna möjlighet att respondera och interagera? Stanna upp lektionen och invänta eventuella frågor från studenterna. Och våga vänta till en fråga faktiskt kommer.
Aktiva studenter
Oftast finns det ett antal aktiva studenter i varje klass. Använd deras frågeställningar och returnera ställ till övriga klassen för svar, exempelvis genom diskussioner i helklass eller i mindre grupper.
Asynkron undervisning
Ställ frågor även vid asynkron undervisning. Exempelvis addera ett quiz till en förinspelad föreläsning, erbjud självrättande tester och engagera studenterna även mellan de synkrona passen. Detta ökar engagemanget som sedan kan ”spilla över” på lektionerna samt och du får en möjlighet att ta del kunskapsnivåerna i klassen och därmed kunna anpassa kommande undervisningen efter studieresultaten.
Spela in dina föreläsningar och/eller all envägskommunikation i kursen och frigör därmed synkron lektionstid för diskussioner, grupparbeten och/eller uppföljning på inlämningar. Detta arbetssätt, flipped classroom (vilket generellt anses vara en form av ”Active learning) aktiverar studenters lärande, fostrar egensvar gällande inlärning, möjligheterna att till viss del justera studietempo samt möjliggör djupinlärning.
Mindre grupper
Mindre grupper kan öka engagemang och interaktion mellan såväl student-student som lärare-student. Dela därför upp klassen i mindre grupper för grupparbete, diskussioner och olika samarbeten. Något som med fördel kan göras återkommande under ett undervisningspass eller i större segment med tydligt uppsatta uppgifter. Dessa mindre möten kan sedan redovisas i helklass vilket ökar såväl interaktionen mellan studenterna som möjlighet till ökad inlärning då läraren inte längre är den enskilde kunskapsförmedlaren.
Notera att mindre grupper även kan vara ett sätt för läraren att kontrollera kunskapsnivån hos klassen. Detta genom att besöka pågående gruppdiskussioner och där ta del av ”nivån” på samtalen. Det ger även läraren en möjlighet till att möta enskilda studenter under pågående undervisning.
Detta upplägg genomförs med fördel i Breakout-rooms som finns i såväl Zoom som Teams.
Återkommande avstämningar/examinationer
Olika sätt att se om studenterna ”hänger med” i utbildningen och uppnår den kunskapsnivå som eftersträvas är genom återkommande reflektioner och/eller flera men mindre examinationer. I fördel med ”Formativ bedömning” med kontinuerlig återkoppling till studenterna och anpassning av undervisning för att möte studenternas behov. Vilket kan öka engagemang och studentaktivitet men det finns även risker då studenterna kan uppleva stress på grund av antalet inlämningar och/eller storleken på dessa. Kontrollera därför återkommande att upplägget är hållbart för såväl studenterna som lärarna.
Code of conduct / Uppförandekod
Vid distansundervisning kan det vara svårt att ta del av studenternas reaktioner, uppmärksamhetsgrad och intresse. Ofta beror detta på att studenterna inte startar sina kameror eller att de på andra väljer att inte integrera i undervisningen. Ett sätt att råda bot på detta är ett regelverk, en uppförandekod, för distansundervisning där förväntningar på studenten klargörs gällande undervisningen.
Frågor som exempelvis kan ingå i en uppförandekod är:
- Hur kameran ska användas (av eller på, placering osv).
- Regler för användande av chatten (vad som skrivs, uttryckssätt osv)
- Användande av ljud (När ska ljudet vara av/på mm)
Exempel på Code of conduct / uppförandekod: Vett och etikett online
Ett alternativ till en centralt framtagen uppförandekod är att skapa en tillsammans med studenterna, ett slags kontrakt, på vilka regler som gäller för undervisningen. Då studenterna får vara med att ta fram uppförandekoden så bildas ett incitament att de facto följa den.
Kursintroduktion
Inled kursen med genomgång av kursupplägg och lärprocess, addera gärna exempelvis Code of conduct, och börja med interaktiva uppgifter/upplägg från start. Då är det redan från början ”klart” vad som förväntas av den enskilde studenten och hur undervisningen bedrivs. Använd dig gärna av olika upplägg och övningar där studenterna får bekanta sig med varandra. Det kan vara så enkelt som att alla får presentera sig på något sätt antingen i helklass eller i mindre grupper.
Tvålärarsystem
Tvålärarsystem
Att vara två lärare vid en undervisningssituation kan medföra flera vinster. För det första så kan en uppdelning göras gällande den synkrona undervisningen där en lärare sköter teknik, chatt, besvara frågor med mera, medan den andre läraren bedriver undervisningen. De två läraren kan även inbördes föra en dialog/debatt som kan engagera studenterna. Exempelvis genom att en ställer frågor som den andra läraren besvarar i ett slags växelspel som utmynnar inte bara i intressant undervisning utan även gynnar det allmänna samtalsklimatet i klassen. Vilket kan ”spilla över” på studenterna och möjliggöra en generell ökning av interaktion i undervisningen.