forskning e halsa

Människa, hälsa och teknik

Människa, hälsa och teknik

Forskningen fokuserar på områdena omvårdnad och hälsovetenskap. Som en röd tråd i forskningen går tillämpad hälsoteknik, det vill säga hur hälsa kan påverkas genom användandet av ny teknik och hur teknisk forskning kan bidra till att främja ett bra liv.

Forskningen omfattar såväl människan i friskt tillstånd som vid sjukdom, efter skada, med funktionshinder och med särskilda behov. Forskningen studerar även hur teknik kan stödja och utveckla hälsa, vård och omsorg. Forskarna studerar även processer, metoder, diagnostik eller behandling som lindrar symtom där fokus är att förstå, stärka, stödja och kompensera människor i olika hälsosituationer, i olika kontext och med varierande metoder.

En viktig del av forskningen är interaktion i betydelsen kommunikation och samspel samt lärande, vilka är bevis för det flervetenskapliga perspektivet som kännetecknar området.

Forskningen sker inom följande ämnen

 

Omvårdnad
Ämnet omvårdnad utgår från de behov människan har – hälsa, miljö, interaktion och omvårdnadshandlingar. Målet är att få kunskap för att stödja, förbättra och återställa människans hälsa, undvika, lindra och uthärda lidande samt skapa förutsättningar för en fridfull död. Forskningen fokuserar på enskilda patienter och deras närståendes behov och resurser, på vård- och omgivningsmiljö samt på omvårdnad ur ett organisatoriskt perspektiv.

Folkhälsovetenskap
Ämnet folkhälsovetenskap är flervetenskapligt där kunskaper från olika vetenskaper som studerar levnadsvanornas, miljöns, samhällsstrukturens och vårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa samsas. Målet är att få kunskap om befolkningens hälsa, hälsans bestämningsfaktorer samt hälsofrämjande och förebyggande hälsoarbete.

Medicinsk vetenskap
Inom ämnet studeras människan utifrån ett biologiskt perspektiv med en naturvetenskaplig grund. Forskningsprojekten söker efter förklaringar till sjukdomsorsaker, symptom och förlopp med utgångspunkt i patofysiologiska förändringar och dess behandlingar.

Tillämpad hälsoteknik
Ämnet tillämpad hälsoteknik är tvärvetenskapligt där fokus ligger på att studera hur hälsa direkt eller indirekt kan relateras till tillämpning och konsekvenserna av teknik. Studier görs både på den enskilda individen eller på hela befolkningen. Ämnet är även ett forskarutbildningsämne vid BTH.

Forskningen inom människa, hälsa och teknik bedrivs i huvudsak vid institutionen för hälsa.

Forskare berättar

Intervju med Lisa Skär (2 min)

Lisa Skär, forskare inom omvårdnad vid BTH, berättar om sin forskning inom områdena leva med sjukdom samt e-hälsa.

Intervju med Johan Sanmartin Berglund (3 min)

Johan Sanmartin Berglund, forskare inom folkhälsovetenskap vid BTH, berättar att målet med forskningen är att bidra till ett friskare liv.

Exempel på projekt

NEAR

NEAR

NEAR - Nationell e-infrastruktur för forskning om åldrande i Sverige

Den demografiska utvecklingen mot en åldrande befolkning utgör en grundläggande förändring som kommer att medföra betydande utmaningar inom en rad olika samhällsfunktioner under 2000-talet. Sverige har idag en av världens äldsta befolkningar. En femtedel är över 65 år och drygt 5 procent är över 80 år. Andelen i riktigt hög ålder ökar i allt snabbare takt och i den åldersgruppen återfinns flest personer med kognitiva och fysiska funktionshinder. En åldrande befolkning leder även till ett ökat antal personer med kroniska sjukdomar, vilket i sin tur ökar behovet av insatser från samhället och familjen. Detta betonar behovet av att kartlägga effektiva och hållbara strategier för att uppnå både ett längre och ett friskare liv.

Läs mer om projektet

SAAS

SAAS

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att fördjupa kunskapen om magnetkameraundersökningar som metod för att göra medicinska åldersbedömningar. Syftet är att se om undersökning med magnetkamera av knäled, fotled och handled i kombination eller var och en för sig kan ge en mer säker medicinsk åldersbedömning om en person är över eller under 18 år. Ett delsyfte är att se om hypotesen att en kombination av flera undersökta leder där tillväxtzonen sluts vid olika tidpunkter ger en säkrare bedömning. Socialstyrelsen vill också se hur kön och uppväxtmiljö kan påverka slutningen av tillväxtzoner.

Läs mer om projektet

Att använda smarta glasögon inom intensivvård

Att använda smarta glasögon inom intensivvård

Intensivvård är komplex, högteknologisk och avancerad vård av de allra svårast sjuka patienterna. Vårdpersonalen har krav på sig att kunna fatta rätt beslut i livshotande situationer och baserar besluten på information som inhämtas från flera olika källor. Inom all sjukvård är patientsäkerhet viktigt, och eftersom intensivvårdspatienterna är de svårast sjuka innebär det att de är extra känsliga och utsatta. Teknikutvecklingen inom intensivvårdsområdet utgår från att ta fram tekniska lösningar som underlättar vårdpersonalens arbete och ökar vårdkvalitén för patienterna. Projektet utgår från en behovsanalys som genomfördes 2015 inom ramen för innovativa IT-lösningar där användning av smarta glasögon inom intensivvård för larmhantering och avancerat beslutsstöd utvecklades. Projektet syftar till att undersöka om och i så fall hur smarta glasögon kan bidra till ökad patientsäkerhet inom intensivvård.

Läs mer om projektet

SNAC-B

SNAC-B

SNAC Swedish National Study on Ageing and Care – Nationell forskningsstudie

Snac är ett forskningsprojekt om personer som är 60 år eller äldre. Projektet är longitudinell undersökning med återkommande mätningar över en 30-års period. Syftet är att öka kunskapen om åldrandet och vilken roll omgivning, livsstil och tidgare omständigheter har för hälsan och välbefinnandet. Framtida behov av vård och omsorg står i fokus.

SNAC bedrivs i fyra områden: Hälsingland; Nordanstig, Stockholm; Kungsholmen och Essingeöarna,
Blekinge; Karlskrona och Skåne; Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad. SNAC startade år 2001 på initiativ av regeringen och stöds av Socialdepartementet samt kommunerna, landstingen och universiteten i de fyra områdena.

Läs mer om projektet

Problembaserat lärande vid genomförande av sjuksköterskeutbildning

Problembaserat lärande vid genomförande av sjuksköterskeutbildning

Problembaserat lärande (PBL) har bedrivits på sjuksköterskeprogrammet sedan 2000. För att få mer kunskap om PBL som pedagogisk metod och filosofi för att utbilda sjuksköterskor med goda vårande förmågor bedriver institutionen idag forskning på området. Syftet är dels att utveckla användbara instrument för att utvärdera metodens användbarhet för ett livslångt lärande. Men också att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser av att lära utifrån PBL:s grundfundament autencitet, problem in real life, problemlösningsförmåga och studentcentrerat lärande i förhållande till möjligheten att utveckla de färdigheter och vårdande förmågor som efterfrågas för att bli en självständig och ansvarstagande sjuksköterska. Projektet bedrivs delvis i samarbete med Linnéuniversitet.

Läs mer om projektet

SMART4MD

Forskningsprojektet SMART4MD (Support Monitoring and Reminder Technology for Mild Dementia) ska utveckla ny teknik som kan hjälpa äldre personer med kognitiva nedsättningar. Förutom att höja livskvaliteteten för dessa äldre personer och deras anhöriga hoppas projektet förbättra vården för patientgruppen. Projekt genomförs i EU i samverkan mellan Luxemburg, England, Spanien, Tjeckien, Belgien och Sverige.

Finansiär: EU, Horizon 2020, 2015-2019
Kontaktperson: Johan Berglund

Läs mer om SMART4MD

SNAC

Blekinge är ett av de fyra studieområdena i det nationella forskningsprojektet Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) sedan projektets start år 2001. SNAC är en långsiktig nationell studie av åldrandet samt vården och omsorgen för de äldre. SNAC-studien kombinerar ett befolkningsperspektiv inriktat på att beskriva åldrandet och de äldres livssituation med ett vårdsystemperspektiv som beskriver och analyserar vård- och omsorgssystemets funktion i förhållande till de äldres behov.

Läs mer om SNAC

INNOVAge

Innovage syftar till att öka effektiviteten i den regionala utvecklingspolitiken inom området självständigt eget boende för äldre genom nätverks- och mentorskapsaktiviteter på både regional och interregional nivå. Genom att inse den viktiga rollen hos IKT- lösningar för att möta utmaningarna samhället möter med en ökande andel äldre syftar projektet mot att dels hjälpa äldre att kunna klara sig självständigt längre i sina egna hem samt öka deras autonomi och dels göra innovativa lösningar i hemmet mer tillgängligt och bekvämt för äldre. Finansiär: Europeiska regionala utvecklingsfonden (Interreg IVC – programmet för regionalt samarbete)

Projektet avslutades 2014.

Läs mer om INNOVage

PrimCareIT

Östersjöregionen står inför en ökande andel åldrande befolkning, vilket leder till en ökad efterfrågan av primärvårdens tjänster. Samtidigt ökar bristen på vårdpersonal och läkare i Östersjöregionen vilket utmanar underhållet av primärvården. Framförallt påverkar kompetensflykten av vårdpersonal särskilt glesbygdsområden i hela Östersjöregionen. 
Det övergripande syftet med PrimCareIT är därför att öka intresset för läkare och vårdpersonal för primärvården på distans med hjälp av telekonsultation och telementorskap. Ett projekt inom Baltic Sea Region Programme 2007-2013 finansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Projektet avslutades 2014.

Läs mer om PrimCareIT